Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boktryckeri t.
2G7
Några anrlra samlingar egde ännu ej universitetet. Ingen botanisk
trädgård fans ocli naturligtvis inga naturvetenskapliga samlingar. Ej
beller något theatrum anatomicum, konstkabinett eller myntsamling.
Ett boktryckeri egde universitetet sedan 1613. Boktryckaren
var samme Eskil Mattsson, som då fick privilegium. I typografiskt
hänseende stå hans alster ovanligt lågt; typer, trycksvärta och papper
täfla i dålighet; universitetets program göra dock härifrån ett
undantag. Det stigande missnöje, som slutligen 1651 förde till hans
aflägsnande, visade sig redan tidigt, men Wallius tog hans försvar och höll
honom uppe ’). Tryckerit har förmodligen från början varit inrättadt
i nuvarande ärkebiskopshuset, derifrån det 1638 flyttades till det då
lediga kommun itetshuset, sedan ärkebiskop Paulinus fått det förra af
regeringen -).
’) Den 5 Mnj 1623 skrifver Wallius till Axel Oxenstjerna, att ilet ar högst
orätt, att man vill i Eskil Mattssons ställe, som är en flitig, nyttig, from, rättskaffens
och i sin konst väl förfaren man, sätta hans förre mästersven, som ej velat arbeta,
ehuru ban fått 20 öre i veckan för hvart ark, som lian satt. Det enda de anfört
mot Eskil, är att han ej kan sätta hebreiska, men det gör han sä bra som någon
annan, ocli till bevis anför Wallius sina fyra privata disputationer, som han insändt
till kanslern (original i riksarkivet, Ax. Oxenstjernas brefvexling).
2) 1638 d. 7 Dec. skänker regeringen till Paulinus domprosthuset, der tryckerit
hittills varit (copia i riksarkivet, prestersk. skrifv. 1600—1647). Samma år d. 15
Aug. fick mäster Eskil tillåtelse att flytta till kommunitetet, der han redan d. 11
October befinner sig (Konsist, protokoll). — 1632 säger Daniel Kylander i sin
»Comniendatio maj. Upsal. academirc» blott, att boktryckerit och biblioteket lågo
vester om domkyrkan, men det upplyser föga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
