Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
Gustaf Adolfs bortgång.
SJETTE KAPITLET.
Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen oeli universitetet intill 1637.
Universitetets representation på herredagarne. Komniunitetets tillstånd. Dess
upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och
Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till
staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus.
Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius Paulinus och universitetet. Johan Skyttes
visitationer 1640—1644 och död 1645.
Det ädla stora hjerta, som klappat så varmt för religionens och
bildningens sak, hade upphört att slå; och Llitzens fält hade
förvärfvat en odödlig ryktbarhet genom Gustaf Adolfs fall. För det
lilla fattiga fosterlandet, som hänfördt och beundrande hade följt sin
konung på hans svindlande stråt, kändes första underrättelsen om
hans oförmodade bortgång som ett bedöfvande slag. Men det reste
sig snart igen besjäladt af den kraftfulla ande, som hjeltekonungens
lif och exempel hos det fostrat. Svenskarne hade lärt att tänka stort
om sig sjelfva ocb fosterlandet och att ej rygga tillbaka för de
svårigheter utan tal, som omhvärfde deras väg ocb tycktes förmörka
framtiden, Detta ädla mod, som ej räknade sina fiender, eller vägde sina
krafter, då det gällde att följa en stor kallelse, var den oförgängliga
frukten af Gustaf Adolfs stora lefnad.
Det var naturligt, att bär vid det universitet, som hade honom
att tacka nästan för allt, skulle bestörtningen och smärtan öfver hans
oväntade bortgång ej vara minst stark. En hvar kände, att
universitetet gjort en förlust, som aldrig kunde ersättas; det var ej blott den
furstliga frikostigheten man saknade, utan ock den varma kärleken
till bildning och vetenskap samt denna starka kungliga hand, som
värnat mot yttre anspråk och nedslagit inre kif. I tal och sång gaf
man luft åt sina känslor, och i långa tider var hans minne ett af de
vanligaste ämnena, med hvilket den unge studenten gjorde sitt första
försök att uppträda offentligen. Det är eget att se, huru den annars
så oförsonligt hätske och stridslystne Wallius inför denna olycka
känner sig nästan krossad till jorden. I öppna bref till professorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
