Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
Förmyndarregeringen och universitetet intill lfi37.
å landet’). Tre år senare begärde universitetet att slippa erlägga
mantalspengarne. Regeringen erinrade i sitt svar af d. Ii! Maj 1635,
att så ombvärfdt som riket nu vore af stora ocb svåra krig, kunde
man ej minska dess tillgångar; när adeln som vore så privilegierad,
dock ej tvekat att åtaga sig denna skatt både för sina egna personer
ocb sitt busfolk, borde ej universitetet söka undandraga sig; om ock
det syntes vara en ringa summa, »så kunde likväl många göra det,
som för få är omöjligt». Derest dock några utfattige funnos, vore
regeringen villig att för dem efterskänka skatten -). Häraf begagnade
sig konsistorium för att genast ingå med en ny hemställan, att
åtminstone studenterna måtte befrias. Och denna blef verkligen
beviljad, ehuru i en temligen vresig ton, ty det heter, att eftergiften
sker derför, att konsistorium påstått, att de flesta studenterna »lefva
utaf allmosor och allenast kläderna på kroppen och några böcker
ega», och derför att regeringen ej må oftare blifva öfyerlupen med
sådana otidiga besvär :!). En annan fördel som regeringen förunnade
professorerna var att besitta gård i staden med tillhörande åker.
Man kan förvåna sig, att tillåtelse härtill behöfdes, men det var
fullkomligt i andan af denna tids privilegie- och ståndsväsende, att
endast verkliga borgare, som drogo stadens tunga, också skulle ensamme
njuta dess fördelar. Rättigheten att besitta hus och tomter egde
universitetet genom 1625 års privilegier, men åkern var till staden,
således till borgarnes fördel gifven. Regeringen tillät emellertid d. 31
Mars 1633 professorerna att för sig och arfvingar inköpa en gård i
staden med tilläggande åker, dock ej flera gårdar, än den, hvari
professorn bodde, eller mera åker, än som till densamma hörde,
hvarjämte de skulle för dessa utgöra samma tunga och besvär som
borgarne4).
Dessa voro ej de enda fall. hvari konsistorium fann ett villigt öra
hos förmyndarstyrelsen. I allmänhet tröttnade ej det förra att
inkomma med klagomål eller önskningar, och den senare beviljade,
hvad som var lätt att gifva och uppsköt eller afslog, hvad som syntes
mera besvärligt eller betänkligt Så inleinnade rektor illustris Gabriel
Oxenstjerna mot slutet af 1634 å universitetets vägnar åtskilliga
postulata, hvarpå regeringen d. 8 Januari 1635 gaf följande svar5).
Boktryckaren, som hotats med förlusten af hela det spanmålsanslag,
’) Original i konsistorii arkiv.
3) Original anf. st.
3) Den 4 Juni 1635, original anf. st.
4) Original i konsistorii arkiv.
5) Tryckt i Bihanget n. 99 s. 320. Universitetets odaterade postulata finnas
i Riksarkivet, kanslerns och konsistorii skrifvelser 1593—1718.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
