Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271 Förmyndarregeringen och universitetet intill lfi37.
som Gustaf Adolf gifvit, skulle deraf fä behålla hälften; universitetet
egde hafva en byggmästare, en timmerman, en smed, en skräddare
och en skomakare fri för utskrifningår. Deremot kunde filosofie
professorerna ej tor sina hemman få samma frihet som teologerna för
sina præbenden; och den begärda friheten tor bönderna å dessa från
gästning ocli skjutsning finge hero på hvad privilegierna innehöllo.
Den äskade löneförhöjningen och den i öfrigt rättvisa fordran på att
komma i besittning af åtskilliga Gustavianska donationsgods, som
ännu ej inrymts, måste regeringen tillsvidare uppskjuta, tills hon i
förra afseendet öfversett universitetets stat, i det senare hunnit
undersöka, om det tolle sig olämpligt att afstå dem, i hvilket fall kronan
skulle gifva full ersättning.
Fram på hösten samma år förnyade universitetet sin hemställan
i de två sista punkterna. Rörande donationsgodsen blef svaret
detsamma som om våren, men en löneförhöjning beviljades omsider för
filosotiska fakultetens professorer med 50 daler silfvermynt för hvar,
hvarigenom deras lön uppgick till 400 daler1). Tillika hade man
begärt att otörskingradt bekomma det bibliotek, som Gustaf Adolf
skänkt2), hvarpå man fick till svar, att sedan K. Maj:t utsökt de
böcker, som kunde vara henne i hennes studier nyttiga, skulle de
öfriga, med undantag af dupletterna, öfversändas till Upsala3).
Universitetets begäran om representation på riksdagarne och det svar
som härå gafs spar jag till längre fram.
Två år senare erinrade universitetet ånyo om det ännu
ouppfyllda löftet att Gustavianska donationen skulle fullständigt
genomföras. Regeringen lofvade d. 26 Juli att olordröjligen gå i
författning om sakens verkställande4); jag skall straxt visa, huru så
verkligen skedde.
Ej lika lyckligt gick det dock med åtskilliga andra önskningar,
som professorerna pä samma gäng framställt. Deras begäran att
erhålla platsen mellan konungsstallet och nya kollegiet (d. v. s.
Gustaviani nu inhägnade gård) för att der bygga bostäder åt
kom-munitistema, afslogs emedan dels platsen måste vara öppen och fri
till att köra och fara, dels regeringen vore betänkt på att upphäfva
’) Den 17 Nov. 1635, eget nog i 2 originaler i konsistorii arkiv, begge nästan
lika lydande, blott att det ena talar om 50 dalers tillökning, det andra om en
totalsumma af 400.
2) Förmodligen biskopsbiblioteket i Würtzburg, som Gustaf Adolf 1631 donerat
(se ofvan s. 265).
3) Regeringens bref d. 17 Nov. 1635 (Bihanget u. 100 s. 321).
4) Se Bihanget n. 103, s. 330. Universitetets af Lenæus och Stalenus
undertecknade postulata rinnas i Riksarkivet, Acad. Upsal. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
