Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunitetet upphäfves 1637
277
underligt, då rätt ofta det omtalas, att inga spjäll funnos ’). En gång
blef ock en stackars student antastad, emedan han stulit gärdsel för
att uppvärma sin kammare på kommunitetet. Det är väl ej troligt,
att under så torftiga förhållanden det gjordes mycket allvar med de
öfningar, som skulle å kommunitetet anställas. Vi minnas, att
kom-munitisterna skulle begagna sig af det latinska språket, och att under
måltiderna skulle någon vid hvart bord uppkasta en fråga till
behandling 2).
Dessa missförhållanden togo emellertid slutligen en sådan
omfattning, att det var klart, att någon grundlig förändring måste göras.
Under 12 år hade 47 konsistorier hållits om saker, som rörde
kommunitetet :i). Ännu om våren 1<1.">7, då Oxenstjerna och Skytte
besökte universitetet, var det ej fråga om dess upphäfvande, utan blott
om vissa reformer, men om sommaren skref regeringen till
konsistorium och begärde dess betänkande om kommuuitetets upphäfvande
och penningarnes användande till kontanta stipendier. Det borde
för studenterna sjelfva vara bättre ocb göra slut på det »smutzerii»,
besvär och vidlyftighet, hvaraf professorerna tryckts4).
Universitetets betänkande afgafs d. 10 Augusti och redan d. 13
September utkom det regeringsbref, som upphäfde
kommunitetsinrätt-ningen ä) ocb öfverflyttade dess anslag på stipendiestaten.
Stipendiernas antal ökades från 60 till 150, hvarjämte klassernas
reducerades från sex till tre; i hvar klass skulle finnas 50 stipendiater;
stipendiet utgick i de olika klasserna med 20, 40 ocb 60 daler
silfvermynt. Hela anslaget växte från 2,100 till 6,OX) daler. Spismästaren
herr Erik erhöll Arsunda pastorat.
Det steg man härmed tagit var väl i alla händelser bättre, än
att bibehålla det förra oefterrättlighetstillstàndet. Visserligen hade
den fria spisningen sin stora fordel, isynnerhet på en tid och vid en
ort, der stundom förnödenheterna voro svåra att få äfven för
penningar, men vi hafva också sett, till hvilka olägenheter saken kunde föra.
Ä andra sidan kunde de kontanta stipendierna också missbrukas, och
Olof Rudbeck påstod längre fram, att förändringen ej förde till någon
förbättring, ty »när penningarne skulle utlevereras fick quæstor (ränt-
’) Vid inventeringen af huset il. 11 October 1638 funnos blott sex spjäll, ehuru
rummen voro öfver trettio; lås och fönster saknades ock till största deleu (Kons.
protokoll). Om husets läge se ofvan s. 26+.
■) 1631 il. 28 Sept. granskades koinmunitisternas scripta i konsistorium; man
beslöt att skaffa dem en god skrifvare och räkenmästare.
3) Enligt en odaterad (troligen från 1670) uppsats af Olof lindbeck om
kom-munitetets beskaffenhet och verksamhet (i Riksarkivet, Acad. Upsaliensia XIII).
■") Original i konsistorii arkiv.
s) Brefvet af d. 13 Sept. 1637 är tryckt i Bihanget n. 105, s. 335.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
