Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Regeringen ocli universitetet 1639. 1640.
mästaren) intet annat än största delen källarsedlar att inlösa och
köpmanssedlar för kläder och annat» ’). Men vigten af yttrandet
försvagas något derigenom, att det fälldes under det han kämpade
för upprätthållandet af det kommunitet, hvars anordnande han sjelf
genomdrifvit.
Det dröjde ej länge, innan universitetet fann sig föranlåtet att
inkomma till regeringen med nya förfrågningar och besvär i
anledning af »några diffikulteter, som vid universitetet förefallit». I Augusti
månad l(3;3i> begagnade professorerna tillfället af drottningens och
förmyndarnes vistelse i Vesterås tör att ditsända professor Brunnius
och räntmästaren med följande skrifvelse’-). Ehuru Gustaf Adolfs
donationsbref uttryckligen förlänade frälsefrihet åt universitetets gods,
blef denna ej respekterad, hvarför de begärde, att K. Maj:t skulle
genom nytt bref inskärpa denna rättighet och tillika stadga, att alla
bönder på præbendena och professorernas hemman skulle som
frälsebönder betraktas, hvilket äfven Gustaf Adolf bestämt om de
præbende-gods, som ban först lade under universitetet. På samma gång de
ödmjukt tackade tör sista tillökningen i inkomsterna3), måste de
omnämna, att de genom kopparmyntets fortfarande fall förlorade en
fjerdedel af sin lön, hvarföre de nu anhöllo, att då spamnälen för
närvarande åtminstone stod högt i pris och således inkomsterna det
medgåfve, de måtte utfå sin lön efter riksdalerns värde, till dess
myntets stigande antingen genom regeringens försorg eller af sig sjelf
kunde finna bot. Den behållning som uppstått genom fjerde
teologiska professurens långa ledigstàende och således äfven på Börje
prest-gäll, önskade de använda till inlösen af (let tryck, som Wallius
efterlemnat. De begärde äfven lön for den bibliotekarie, hvars
tillsättning rikskanslern anbefallt, och förhöjning i sekreterarens arvode.
Till sist anhöllo de om ett kungligt mandat rörande öl- och
vinförsäljningen i Upsala, straff för relegerade, som ej ville begifva sig
bort, och hinder för deras utnämning till tjenster, samt privilegier
för universitetets nya vakt.
Regeringens svar härpå tyckes hafva gifvits muntligen4) och ej
sedan haft någon .skrifvelse till följd. I December ingick derför
universitetet till Skytte med nya postulataÄ), i hvilka förutom något af
’) Rudbecks nyss omnämda uppsats.
®) Denna odaterade skrifvelse tins i Riksarkivet, kanslerns och konsistorii
skrifvelser; dagen är d. 6 Augusti, såsom svnes af konsist, protokoll il. f> Aug.,
(leiden är intagen.
3) Se ofvan s. 273.
4) Enligt konsist, protokoll d. 18 Sept. 1639; innehållet angifves ej.
ä) Den 17 Dec. (konsist, protokoll).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
