Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’282
Oxenstjernas ocli Skyttes visitation 1637.
som hörde till artilleri- och fortifikationsväsende.- Skytte, hvars
ögonsten detta ämne var, skyndade att anmärka, det konstitutionerna
fordrade, att matematici »skulle dirigera sina lectiones mer till
pra-xin än speculationes nudas». Än mindre behagligt klingade det viil i
Skyttes öron, dä Oxenstjerna vände sig till professorn i etik oeli
politik, Israel Bringius, och yttrade, att i det senare ämnet funnes ingen
bättre författare att hålla sig till än Aristoteles; ban berömde också
dennes etik och sade, att det »fins nästan ingen som der emot säger,
att hon ju nödig och ganska nyttig är till att proponeras och läsas för
studiosis i akademin, emedan uti hans ethieis inter aha præclara
finnas fundamenta, principia juris et aetionum civilium». Till
professorn i historia, Erieus Brunnius, som året förut tillträdt sin plats,
ställde han den erinran, att hans uppgift förnämligast vore, att
»re-monstrera studiosis moduni legendi historias ocli exponera consilia
et causas rerum gestaruni atque eventus». Han lofvade äfven att
förskaffa universitetet en fransysk språkmästare, möjligen ock en
fäkt-oeh dansmästare. Dekanus hade nemligen meddelat, att
adelsmännen ej gerna stannade qvar, då de saknade tillfälle att öfva sig i
främmande språk, dans, fäktkonst och öfriga kroppsöfningar ’). För
framtiden borde man försöka att besätta lärareplatserna med infödde
män och icke tillkalla främlingar, så mycket mer som alla skickliga
sådana nog blefve qvarhållna i sitt fädernesland.
I afseende på filosofie magister promotionerna gjorde ban den
anmärkningen, att kandidaterna borde examineras ej blott i öfriga
ämnen, utan särskildt »in oratorio et stylo». Hvad han härmed
åsyftade var tydligen, att de skulle kunna röra sig ledigt med
latinska språket, ty det heter strax efter: »qui, si non eleganter, tamen
puré [et] congrue non potest animi sui sensa latino sermone
expri-mere, is dignus non est reputandus, qui prouioveatur ad magisterium».
Man borde ej göra för många magistrar, ty derigenom komme
värdigheten i förakt. Och man måste vara viss pä att kunna försörja
dem ined någon passande lägenhet; det ginge t, ex. ej an att sätta
dem som kaplaner på landsbygden, aldra minst om pastor på samma
ort ej vore graduerad.
Stränga ord fällde ban om disciplinen vid universitetet. Han
sade sig vara kommen att förtaga den mening, som hos mången fått
insteg, att samma lättsinne, som flerstädes vid utländska universitet
vore i svang, skulle ock här få inrita sig. Men så finge det ej fort-
’) I ilet ofvan s. 257 anförda brefvet säger Brunnius. att Bjelkensljernås mor
önskar, att han skall resa utrikes redan, efter han i Upsala ej kan få lära något
annat språk än Latin. Bristen på undervisning lülri och i adeliga öfningar gör,
att få ädlingar för tillfället studera i Upsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
