Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
Skyttes tal d. 18 Nov. 1640. 308
följande tiden hemsökt universitetet och endast genom Guds nåd och
öfverhetens ingripande kunnat stäckas.
Derför innehölle också konstitutionerna de strängaste förbud mot
sofisternas ocb skolastikernas villfarelser ocb anbefallde öfverallt
Sokrates ocb Rami metod. För yttermera vissos skull uppläste ban
paragraferna. När ban kom till den sista, som vid strängaste straff
förbjöd teologie professorerna att uppblanda sin undervisning med
metafysiska och skolastiska disputationer, ur hvilka det papistiska
mörkret fordom uppväxt, utbrast ban: »o gyllene ord värdiga att
inristas i alla universitets försalar, ja att inpräglas i alla teologers
hjertan». Han vände sig till den för två år sedan till domprost
utnämde Lenæus och tackade honom, för att ban tillstyrkt, att just
dessa gyllene ord skulle i statuterna insättas. Ocb ban förklarade
sig öfvertygad, att han och hans kamrater i fakulteten skulle i sin
teologiska undervisning följa dessa grundsatser. Drottningen hade ju
i fullmakterna för de nyss utnämde teologerna uttryckligen förbudit
att grumla teologins klara våg med skolastikens smutsiga
vattensamlingar ’) Han ville tydligen genom detta offentliga uttalande
liksom binda händerna på Lenæus ocb hans embetsbroder Stigzelius,
hvilkas aristoteliska sympatier jag förut omnämt; men det är svårt
att inse, hvad som kunde vinnas genom det mot sanningen stridande
påståendet, att Lenæus bidragit till ofvannämda lagbud, då han
bevisligen bekämpat dess intagande -).
Äfven utländska vittnesbörd ville ban åberopa. Han sade, att
så ofta ban riktade sin blick på tillståndet vid Tysklands
protestantiska universitet, lika ofta betogs ban af bäfvan och kände fruktan
för att något dylikt skulle oss vederfaras. Hvad hade väl der blifvit
följden af, att de vanställt den beliga skrifts sanningar genom
uppblandning ined skolastikens lumpenheter, om ej att universiteten låge
nere, splittrade och stympade, medan lärarne antingen drifvits i
landsflykt eller framsläpade ett torftigt och bekymmersamt lif. Till
yttermera bevis uppläste ban några stycken ur de tyska teologernas
Johannis "VVerdenhagens ocb Balthasari Mentzeri skrifter, hvari dessa
fördömde den gamla skolastikens och metafysikens anspråk, uppvisade
deras uselhet och tillika lofprisade Sverige, emedan der den
sokratiska metoden var föreskrifven. Han skulle önska, att censuren, hvars
’) Han syftar på Staleni och Stigzelii fullmakter af d. 12 October 1640, i
hvilka professorn bland annat får sig ålagdt, att »han icke skall gifva orsak, att
några sällsamma distractiones uti meningar eller glosser eller ock någre tricæ
sco-lasticorum må inrita».
J) Se ofvan s. 215 not. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
