Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skyttes visitation i Nov. 1640.
309
nytta historien visade, handhades med mera kraft än som skett; det
skulle kraftigt bidraga till ändamålets vinnande.
Till sist ställde han bevekliga uppmaningar till lärarne. De borde
eggas af den tanken, att landets ungdoms hopp vore åt deras vård
anförtrodd och att de en gång skulle inför Gud atlägga räkenskap.
Till studenterna riktade han en erinran om, att de skickats till
universitetet för att förkofra sig i ädla och nyttiga kunskaper och sedan
dermed gagna sitt fosterland. Särskildt vädjade ban till dem, som
räknade lysande och ädla anor, hvilkas sinnen sträfvade högre och
derför borde bättre förstå honom. Han afslöt sitt tal med en varm
och gripande bön till den allsmäktige, att ban skulle hålla sin hand
öfver universitetet, dess lärare och lärjungar.
Vid den derpå följande visitationen voro flera ej ovigtiga saker
fore. Professuren i logik stod ledig efter Stagnelius, och Skytte kunde
ej vara likgiltig för, hvilken som skulle intaga den. Han förmanade
professorerna att taga någon »beqväm Socräticum, som Rami logicam
rätt drifver»; de tyska universitetens förfall vore ett varnande
exempel på följderna af att for högt älska Aristoteles. Paulinus
begagnade genast tillfället att rekommendera en mag. Kiusaudius från
Strengnäs ’), men konsistorium svarade, att det redan satt upp sitt
förslag och ej det ringaste kände till den nye kandidaten. Och
redan d. 2 December s. å. blef den, som hade första förslagsrummet,
mag. Olaus Unonis, hvilken ock skött platsen förut under Stigzelii
resa, af regeringen utnämd. — Skyttes skuggräddsla gick i denna
vägen så långt, att han ville att adjunkterna skulle aflägga ed på
att endast föredraga den sokratiska filosofin ocli att bokhandlaren ej
skulle få införa andra arbeten.
Värre höll det på att gå med den ena medicinska professuren,
som stod ledig efter den på våren (<1. 5 April) aflidne lärde Petrus
Kirsten i us från Breslau. Professorerna ansågo det för ögonblicket
omöjligt att få en svensk, ty Olaus Rhigelius -) vistades ännu i Holland
och Andreas Sparrman s) ville kanske ej hafva platsen, hvarför kans-
’) Ett par månader förut hade han rekommenderat Istbnieniiis till logiken ocli
Olaus Unonis till fysiken, som snart väntades bli ledig (bref d. 30 Sept. 1640 t.
Oxenstjerna i Riksarkivet); utnäiuningarne blefvo tvärtom, ty I. fick fysiken efter
Em-poragrius d. 30 Januari 1641. Om samme I. hade ban d. 20 Maj skrifvit till
rikskanslern, att ban »excellerade in utraque philosophia, Ramæa et Aristotelica, in
]inguis, studio s. theologiæ, exercitiis disputationum etc.»
’) lian blef sedan utnämd till professor i Aho, men föredrog att stanna som
praktiserande l|ikare i Holland.
a) Han blef följande aret drottningens lifmedicus och adlades med namnet
Palmcrona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
