Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
Skyttes visitation i Januari 1639.
lern snarare borde se sig om efter en skicklig utlänning. Till deras
förvåning framskakade ban en kandidat så att säga ur sin kappa
genom att föreslå franska språkmästaren Stocade; det skulle vara en
man med erfarenhet, hvarför ban borde få aflägga prof särskildt med
dissektioner på svin, hundar och andra kreatur. Häremot gjorde
anatoniie professorn Franck den invändningen, att dissektionerna höi de
till hans professur, och blefve ban blott genom kungligt bref skyddad
för onda menniskors tungor, skulle han nog sörja för den saken.
Man tycktes denna gången skygga tillbaka för att säga Skytte, att
man ansåg fransosen alldeles oduglig. Men när, efter Skyttes affård,
Stocade begärde hos konsistorium att få gifva undervisning i medicin,
afstp-kte Franck, emedan mannen »vore en sådan som flyger med all
väder och lämpar sig efter alla sekter i religionen, efter som rummet
fordrar, der han vistas, en Flacian, som mordice defenderar morbum
vara substantiam, och intet accidens» ’). — Det var vid detta besök,
som Franck gaf Skytte på dennes fråga, om ban bistode dem som
begärde hans hjelp, det torroliga svaret, »att när ban bekommer goda
medikamenter och gratos patientes, så håller ban den mödan ospard».
1641 i November förnyade Skytte sitt besök. En af de vigtigaste
anledningarne till hans hitkomst var oenigheten mellan Paulinus och
konsistorium, och jag har ofvan tecknat förloppet at’ hans ingripande
i den saken. Vid detta tillfälle varnade kanslern ånyo för
bortbytande af godsen; professorerna svarade, att de kunde ej hjelpa det,
då de voro liksom omyndige, men de undrade, huru drottningen, då
hon sjelf komme till regeringen, skulle upptaga saken. Skytte lade
då till, att för våld måste man naturligen gifva vika, »men», sade
ban, »begynna vi byta, innan några år hafver akademin icke ett igen».
I afseende på den tillstundande magisterpromotionen yttrade han, att
promovendi icke skulle komma fram »tanto aguiiue», som hittills skett,
utan blott sådana, som redan hade offentlig tjenst. Till
åstadkommande af bättre uppsigt öfver adeln borde borgarne en gång om året
uppgifva sina hyresgäster, såsom bruket vore i Stockholm, Holland
och flerstädes. — Det ser ut som kanslern varit Lenæi gäst denna
gången, efter den senare af universitetets medel sedan erhöll 21 daler
16 öre för de sex kannor Spanskt, Ilenskt och Alicant-vin, som vid
besöket åtgått. Vid Skyttes sista besök 1644 åtgingo åtta kannor
Ilenskt och Spanskt. Dyrare var Oxenstjernas första besök 1647, ty
då fick ärkebiskopen för underhåll af kanslern och lians följe i fem
dagar en summa af 250 daler kopparmynt.
Två och ett halft år förflöto, innan kanslern återkom till uni-
’) Konsistorii protokoll ti. 16 Dec. 1640.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
