Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646.
313
SJUNDE KAPITLET.
Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma är.
Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya
staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitation 1647 och 1648. Målet om unge
Lilje-hööks drap 1648. Boecleri och Itavii inkallande. Kristinas slöseri och üfverskridande
af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Häntnulstar Chruzelii
slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel
Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningnr. Kristinas sista
besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel
De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med
Karl X Gustaf.
Skyttes plats stod tom. Ingen kunde synas värdigare att fylla
den, än Axel Oxenstjerna. För trettiotvå år sedan hade universitetet
hos Gustaf Adolf begärt att få honom till kansler, dock utan
framgång, tydligen derför att hans stora förmåga ej kunde på annat häll
undvaras för rikets tjenst Detta oaktadt hade ban ända till år
1622, då Skytte utnämdes, på visst sätt fyllt en kanslers ställning,
och jag har påpekat, huru ban äfven efteråt under Gustaf Adolfs
regering ingriper i universitetets förhållanden bredvid och öfver Skytte.
Efter hans hemkomst från Tyskland hafva vi sett exempel på samma
förhållande, och så fortfor det bela tiden intill Skyttes död. Det
kunde ej annnorlunda vara, ty rikskanslern var regeringens själ och
den kraft, som satte alla andra i rörelse och ledde dem. Ingenting
kunde tydligare lägga det i dagen, än hans uppträdande i Upsala
1637, som vi förut betraktat. Och universitetet sjelft kände det väl.
Ärkebiskop, professorer, informatorer och studenter brefvexlade med
honom både i sina enskilda och universitetets angelägenheter. Dessa
ännu i behåll varande bref vittna, huru ban önskade underrättas och
äfven blef det om allt, som rörde universitetets verksamhet studier
och tillstånd. Till honom vände sig ärkebiskop och konsistorium, då
godsbytena hotade universitetet med förlust’). När han i Februari
1643 besökte Upsala, för att i anledning af sonen Eriks slutade studier
’) Den 1 Juni 1641 (Riksarkivet, Acad. Upsal. VI).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
