Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
Drottning Kristina och universitetet. 318
Grunden härför var dock en uppriktig välvilja tör de lärde och
vetenskaperna, som hon vid talrika tillfallen lade i dagen, bland annat
genom att ej sällan besöka Upsala och då blidka in i
universitets-lifvet. 1(147 besökte hon Upsala trenne gånger i Maj’), Augusti och
December. Vid sista tillfallet höll den snillrike Freinsheimins,
universitetets mest lysande namn, till henne ett glänsande tal, i hvilket ban
höjde henne till skyarne; det var i detta tal ban upprepade hennes
eget märkvärdiga yttrande: »11011 sibi videri magnum regera esse, nisi
in quo minimum sit hoc ipsum, quod regnet». Drottningen belönade
talaren med en skänk af 1,000 riksdaler-).
Dessa drottningens besök medförde dessutom för universitetet
den fördelen, att professorerna kunde för henne personligen
framlägga sina önskningar eller besvär och sålunda lättare utverka ett
bifall. Så var till exempel fallet med den tillökning i universitetets
stat, som 1647 kom det till godo. Oaktadt professorslönerna blifvit
upprepade gånger förhöjda, klagade de dock fortfarande öfver deras
ringhet. Och Oxenstjerna hade erkänt detsamma inför de utskickade,
som 1646 underhandlat om hans kanslersval och privilegiernas
förbättring; ban hade sagt, att ingen professor borde hafva mindre än
f)00 daler, kanske 600 eller 700. För att åstadkomma detta hade
ban dock tänkt anlita den enskilda frikostigheten, i det han skulle
sjelf gifva 1,000 daler och öfvertala sina ämbetsbröder att göra
detsamma, tills man finge ihop 12,000 daler, hvilka skulle antingen
utlånas på ränta eller användas att inköpa gods :!). Denna plan tyckes
han sedan hafva öfvergifvit, ty vid sitt besök i Upsala i Juni 1647
förklarade han, att staten tör ögonblicket ej medgaf någon
löneförhöjning, men att ban ville sträfva för att få lönerna hälften större4).
Men när Kristina d. 21 Augusti samma år ankom till Upsala och
redan följande dagen kallade konsistorium till sig samt med mycket
intresse förfrågade sig om förhållandena vid universitetet, beslöt detta
att ej försumma ett så gynnande tillfälle. Så stor var dock den
vördnad man hyste för rikskansleren, att man beslöt ej röra vid
saken, innan man först föredragit frågan för honom. Professor Ausius
och räntmästaren affärdades ögonblickligen till Fiholm, der ban för
tillfället vistades, för att inhemta hans tanke; man var färdig, att om
det vore hans’vilja afstå derifrån. Han skänkte saken sitt fulla bi-
’) Den 15 Maj 1647 hölls konsistorium, (lä professorna "gingo ttr disputationen,
hvarest II. K. Maj:t ock närvarande var».
"’) Arekenhultz, Memoires eoncern. Christine, I, s. 289.
3) Konsistorii protokoll d. 20 Januari 1647. Det är dock att märka, att lägsta
professorslön efter sista förhöjningen 1640 (se ofvan s. 279) var 525 daler silfvermynt.
’) Bihanget s. 386, 387.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
