Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drottning Kristina och universitetet.
317
Pilbågen sörler om kronans humlegård alltifrån vägen och ned till
ån att uppdelas till humlegårdar åt de särskilda professorerna mot
en viss årlig afgift till universitetet.
Den välvilja för universitetet, som man kunde vänta af Gustaf
Adolfs dotter, sjelf lärd och gynnariuna af vetenskap och konst,
förnekade sig ej. Redan året efter sitt myndigblifvande bekräftade hon
den förökning i universitetets inkomst, som hennes förmyndare 1(539
anordnat, då de till de åtta socknar, hvilkas kyrkotionde Qustaf Adolf
dit donerat på samma gång som sina arfvegods, lade nio socknar
norr om Mälaren, att njuta utan någon taxering; ej ens
öfvermåls-kappen skulle derifrån afräknas1). Några dagar förut hade hon till
kammarkollegium affärdat ett bref, som tycktes lofva trygghet för
framtiden, att den Gustavianska donationen ej skulle vidare rubbas.
Professorerna hade begärt att få veta, antingen de skulle få igen de
gods universitetet förlorat eller för dem erhålla vederlag »efter som
de för sina personer så litet hafva understött sig att begära andre
gods igen, som de för detta icke hafva kunnat consentera till de
förras abalienation och förbytning». Med anledning häraf förklarade
hon i detta bref, att på samma gång, som det skulle förorsaka stor
villervalla att ändra hvad som skett, måste dock kollegium för
framtiden hålla sträng hand deröfver, att inga gods frånbyttes
universitetet och derjämte genast gifva ersättning för förbytta gods, och detta
endast i hëmmansräntor -). Kristina var sjelf den första att trampa
under fötterna detta stränga bud; ej ett år förgick, innan hon
samtyckte till en öfverstelöjtnant Kruses begäran om byte med
universitetet. Det skedde i ordalag, som återspegla andan i hennes
styrelsegrundsatser, då det heter: »Nu ändock vi fuller billigt dragé
betänkande honom-Lars Kruse att villfara, helst emedan vi för detta hafve
resolverat sådana rekommendationer... alldeles att afslå, såsom en
sak den vi sjelfve icke gilla, likväl emedan denne Lars Kruse
föregifver, som skulle I med samma byte vara väl betjente och intet
finnas obenägne det med honom att ingå», så beviljar hon bytet3).
Universitetet måste foga sig efter drottningens vilja, men man
har-mades, att det skulle heta, det man vore för bytet benägen4).
Hvad, som. sålunda förlorades på ena sidan, ersattes dock å den
andra genom drottningens frikostighet eller’rättare hufvudlösa slöseri,
på hvilken äfven universitetets historia företer åtskilliga exempel.
’) Den 30 Augusti 1645 (Bihanget n. 113, s. 370). Om sjelfva donationen
af 1639 se ofvan s. 273 not. 1.
’) Den 8 Augusti 1645 (afskrift i konsistorii arkiv).
3) Den 3 Juli 1646 (original anf. st.).
4) Konsist, protok. d. 19 Augusti 1646.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
