Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Unge Liljehööks drap 1648.
3-327
helst; om någon invände, att adeln endast kunde dömas af sina likar,
så ville man erinra, att kanslern eller hans ombud förde ordet i
kriminalmål, att rektor och konsistorium vore ej mindre än sin lärjunge,
att i så fall skulle adelsmän endast kunna dömas i hofrätten af
adelsmän och att lifssaker måste från universitetet ytterligare hänskjuta^
till högre dom ’). Så goda och vigtiga än dessa skäl kunde vara,
voro dock adelns anspråk starkare. Drottningen svarade d. 4 Juli,
att hon måste uppskjuta sin resolution, tills hon hört ridderskapets
och adelns tanke, ty några af riksråden hade ansett, att
universitetets anspråk stredo mot de adliga privilegierna; Strömfelt skulle
emellertid sättas på fri fot mot borgen. Detta skedde2). men huruvida
drottningen inhemtat adelns betänkande är mig obekant. Ett år
senare, då saken något fallit i glömska och ej längre kunde uppreta
sinnena, afgick ett nytt bref frän regeringen 3), att som Strömfelt,
hvilken ett belt år dels suttit i aires t dels i löftesmäns händer, ej
kunde blifva fri, förrän dom fallit, skulle konsistorium fålla utslag och
insända domen till drottningens vidare resolution. Konsistorium
underrättade kanslern och sedan ban förklarat sig hindrad att komma,
företogs målet d. 30 Augusti 1649, hvarpå dom föll samma dag; den
stödde sig på 8 kap. Dråpui. m. våda balken jämförd med 35 kap.
Byggningabalken samt på konstitutionerna och löd på mansbot och
8 års relegation samt betalande af rättegångskostnaderna; man
hemställde till drottningen, om ej de 8 åren kunde förbytas i 4 års
landsflykt4). Hvilken K. Maj:ts slutliga dom blef, känner jag ej.
Det är bekant, hvilken öfverdrifven välvilja Kristina visade
utländske lärde, huru hon inkallade dem till Sverige och öfverhopade
dem med ynnestbevisningar af alla slag; det smickrade hennes fåfänga
att lysa som en drottning äfven på snillets tron. Tvenne af dem
inkallade hon tör att se Upsala universitet till godo, men detta hade
af dem föga glädje och knappast heller någon synnerlig nytta, ty
begge stannade der ej länge och den ene åtminstone skötte icke
mycket om sina åligganden. De voro Johan Henrik Boeclerus och
Chri-stianus Ravius.
’) Dessa »Kationes et argumenta» åtfölja Lenæi och Isthmenii ofvannämnda
skrifvelse, som ür dat. d. 25 Juni 1648 och finnes i Riksark., Kanslerns oeli Konsist,
skrifvelser. Skälen äro äfven tryckta i Riddersk. ocli Adelns Riksdagsprot. IV. 1,
s. 291.
2) Den 30 Augusti efter borgen af Simon Simonsson Rosenberg och J.
Tör-nerskiöld.
3) Den 4 Juli 1649 (orig. i Konsist, arkiv). •
4) För bela rättegången se konsist, protokoll d. 12 och 15 Febr., d. 14 ocli
28 Mars, d. 21 Juni, T Juli och 30 Augusti 164S. d. 22 Juli. 5 och 30 Augusti 1649.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
