Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
Unge Liljehööks drap 16-tS.
samt bref till konsistorium; ban erinrade om att bättre uppsigt bort
hållas öfver ungdomen, att den ej finge handtera värjor och vapen
och dermed göra sig skada; nu sutto här två högt bedröfvade enkor
och hade fått ett än värre sår i sina hjertan; professorerna skulle
genast i landshöfdingen Bengt Skyttes närvaro anställa rausakning
och derpå göra berättelse till regeringen ’). Konsistorium
sammanträdde genast d. 14 Mars och undersökte saken än nogare; det var
dock uppenbart, att alltsammans skett af våda; men man insatte
såväl Strömfelt, som äfven vaktmästaren och en boktryckaredräng,
genom hvilkas försumlighet drängen kommit undan, i häkte. En viss
tvekan egde dock rum, om domsrätten äfven kunde omfatta studenter
af adel, hvarför man förfrågade sig hos kanslern. Han svarade, att
om universitetet äfven kunde derpå göra anspråk med stöd af
privilegierna, så kunde det ej slå felt, att adeln skulle häremot resa
invändning; man skulle derföre meddela K. Maj:t saken och afvakta
hennes beslut; vaktmästaren och boktryckaredrängen borde undertiden
sitta qvar i häkte’2). Detta hade emellertid också sitt obehag med
sig, ty boktryckaren hade för ögonblicket ingen annan gesäll, så att
hans arbete stod stilla, och vaktknektarne bevakade Strömfelt i hans
herberge, hvarför man kunrle ostraffadt väsnas på gatorna.
Universitetet begärde hos Oxenstjerna, att de häktade skulle slippa ut mot
borgen och dråparen sättas i kronans häkte eller sändas till
Stockholm 3). Något svar kom ej och först d. 17 Juni afgick ett bref från
"drottningen, hvari lion infordrade de skäl, hvarpå universitetet stödde
sin domsrätt i brottmål öfver en adelsman 4).
Härmed var man snart färdig. Isthmenius, som var rektor för
terminen, och Bringius, prof. i etik, afskickades till Stockholm med
en kort skriftlig deduktion; den inleddes med en skrifvelse
undertecknad af ärkebiskop och rektor, i hvilken man anhöll, att privilegierna
måtte upprätthållas, för att disciplinen ej annars skulle förtalla.
Universitetets domsrätt bevisades dermed, att privilegierna ej från
densamma undantagit någon af något stånd; en adelsman, som inskrifvit
sig och gått ed, hade dermed erkänt sig vara student och underkastad
universitetets lagar; det låge i korporationers natur, att den som
åt-njüte dess friheter, äfven underkastade sig dess myndighet; vid andra
universitet funnes en sådan rätt, som med silfverspirorna symboliskt
betecknades; vore ej så, kunde adlig student tillåta sig hvad som
’) Original i Konsist, arkiv bland kauslersbrefven.
’) Den 26 Mars, orig. anf. st.
3) Ärkeb. Leiirens till Oxenstjerna d. 10 April (Riksark., Oxenstjernas
brefvexling) och Konsistorium till densamma d. 23 Maj (anf. st. Acad. Upsal. VI).
4) Original i konsist, arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
