Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 Kristinas slöseri och statens öfverskridande.
Ar 1652 i April gjorde hon ett nytt besök i Upsala. Det var
då som den tjugutvåårige Olof Rudbeck, ännu blott ung student och
dock redan sysselsatt med forskningar, som gingo vida öfver bans
förra lärares synkrets, fick infor henne och en lerets af förnäme och
lärde män göra en anatomisk dissektion och förevisa sin nya
genomgripande upptäckt af de lymfatiska kärlen, hvars ära den ryktbare
danske anatomen Bartholinus sedan sökte svekfullt beröfva honom.
Vid samma tillfälle förevisade han afritningar af nästan alla svenska
växter, hvilket arbete dock numera ej kunnat återfinnas.
Drottningen gaf honom genast understöd att resa till Holland, tör att
fullkomna sina studier1), och förnyade följande året sitt anslag, för att
ban skulle kunna utsträcka resan till Italien-).
Men en välvilja som Kristinas, hvilken följde första nyck utan
att fråga efter tillgångarne, kunde lätt åstadkomma lika mycket
obehag som fordel. Det måste isynnerhet blifva fallet, dä hon började
gifva utomordentliga anvisningar på universitetets stat, som
derigenom bragtes ur jämvigten. Den korta glädjen öfver hennes
frikostig-liet aflöstes då af bekymmer for hvarje nytt anspråk, som dök upp
och hotade <le rättmätige löntagarne med förlust och universitetet i
sin helhet med en växande balans. Karakteristiskt tör Kristinas sätt
att gå till väga är verkligen hennes förfarande med den medicinska
professorslön, som var ledig efter Kirstenii död 1640. Platsen stod
tom i många år, och lönen utskiftades i stipendier åt unge läkare,
som studerade utrikes. Den som lick mest var Sveno Biörns, hvilken
Hera gånger derpå hade anvisning och sista gången år 1647 på mer
än halfva lön för de två följande åren ’■’). Detta hindrade emellertid
ej drottningen att den 17 Juli 1648 förflytta astronomie professorn
Olaus Stenius till just samma medicine professur. När Bröms sedan
kom hem, begynte han processa med Stenius. Konsistorium blef ej
färdigt med sin dom förr än efter Kristinas afiard; Bröms fick ut
sitt for 1648, men för l(i49 måste han nöja sig med hälften af
vårterminens underhåll4).
Det löfte Kristina gaf i den nya staten af 16^8, att ej vilja
gravera den med några extraordinarie anvisningar och löningar hölls ej
’) Se Hwassers samlade skrifter IV s. 44, M. B. Swederus, Botaniska
trädgarden i Upsala, 1655—1807, s. 6. 7 och Atterbom, Olof Rudbeck s. 26 IT.
2) Den 6 Aug. 1653 kungl, bref t. gen.guvernör Stenbock, att liäradsräntorna
af Koporte, Jama och Ivangorod skola utbetalas till med. studiosus Olof Rudbeckius
till hans resas fortsättande till Italien (Riksregistraturet). Färden till Italien blef
dock inställd (Swederus auf. st.).
3)-Den 27 Nov. 1647 (orig. kons. arkiv).
1) Kons. protokoll d. 22 Maj 1655.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
