Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47 Kristinas slöseri och statens öfverskridande.
bättre, än att tvä år senare, clå professorerna beredde sig att fara
upp till kröningen i Stockholm, konsistorium måste besluta att hos
drottningen anhålla om försköning för alla dylika anvisningar’).
Klagomålet var fullt befogadt. Blott på detta år hade hon vid fyra
tillfällen gifvit anslag ur universitetets kassa öfver staten. Först fick
en mag. Lars Bronnius ett teologiskt stipendium å 150 daler, sedan
fingo professorerna Emporagrius och Isthmenius- efterskänkta de 200
och 300 riksdaler, som de lånat, slutligen fick studeranden Nicolaus
Buræus (två år senare juris professor) 300 riksdalers understöd till
en utrikes resa 2). Det sista brefvet är affattadt i ordalag, så
betecknande, att jag måste anföra dem. Det heter der: »ändock vi väl
kunna besinna . . . att akademins räntor icke kunna så högt belöpa,
at något stort öfverskott och inventarium derutur årligen kan vara
till att lucrera . .. medan likväl akademins ærarium billigt är och
blifver af andre assignationer obesväradt och dess förrådsförvaltning
står icke mindre till eder disposition än försvar, så att vi icke tänke
eder derutinnan något ingrepp vederfara låta, så hafve vi dock ...
denna studiosum velat rekommendera. Såsom vi nu intet tvifie att
detta varder på honom väl anlagt, så förmode vi ock, att i sådant
efterkomme, varandes eljest försäkrade, att detta icke skall dragas
af androm till exempel eller edert ærarium af oss blifva, något
synnerligen graveradt». Det synes förlåtligt nog, om professorerna
betviflade denna försäkran och ingingo med förut omtalade begäran i
Sept samma år; och deras tvifvel synes ytterligare rättfärdigadt deraf
att efter dennas framställande anordnade Kristina ytterligare tvenne
e. o. anvisningar nemligen de på den politiska professuren besparade
GIH) riksdalerna åt Boeclerus d. 8 October och 100 daler d. 18 Oct.
ät franske språkmästaren De Cloux 3).
Hvilket obehag konsistorium häraf kunde hafva, visar exemplet
med italienske språkmästaren Julio Cæsare Baldironi. Han hade
1G48 efterträdt en viss Amazone och hade, utom de betydliga
löneförmåner ban förut uppbarfått af drottningen yttei-ligare löfte på
en tillökning af 150 daler. Räntmästaren ville ej utbetala dem,
emedan Amazone redan uppburit detta augment, och ett kungligt bref
förbjöd att låta två personer taga lön för samma termin. Icke dess
’) A uf. st. il. 11 Sept. 1650.
5) Bref af il. 12 Mars (kons. ark.) 30 Mars och 15 Augusti (Riksregistraturet)
och il. 30 Maj för Buræus (kons. arkiv.)
’) Begge brefven i konsist, arkiv. Och härvid är att märka, det Kristina
redan d. 2!) Juli nämt Ljung till professor i politik.
’) Nemligen 450 af universitetet och 400 daler af kronan (kons. prot. d. 29
Nov. 1648); hans fullmakt var af d. 17 Juli 1648.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
