Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utredningen af Chruaelii räkenskaper.
341
gaf honom en skarp tillrättavisning, som slöt med de orden: »den
som sitter i ett embete och icke gör sin plikt, ban stjäl sin lön».
Kanslern förklarade, att en duglig räntmästare borde med aldra
första tillsättas, för att uppkräfva ännu resterande inkomster. Enkan
finge ej dermed hafva något att göra, ty som ban träffande sade,
»hon kastar eder kull och öfverilar eder sedan med tårar». De
antogo genast den kandidat han föreslog, nemligen mag. Olaus Verelius,
hvilken ock inom en månad erhöll kunglig fullmakt (d. 30 Juli). Det
var ett lyckligt val. Bottenärlig och arbetsam var ban i-ätte mannen
att nu öfvertaga denna kinkiga post; hans lärdom, som sedan lyfte
honom till professorsstolen, behöfde ej ingifva några misstankar, att
han skulle, som Chruzelius, missbruka den till universitetets skada.
Oxenstjerna lofvade att låta uppsätta en särskild instruktion för
honom; ban inskärpte, att ingenting skulle kunna af räntmästaren
beslutas utan samråd med inspectores ærarii. Desse borde dock ej
vara flere än två, »ty en stor numerus är alltid elak». Tvenne
missbruk ville han särskildt anmärka och förbjuda, det ena att
professorerna ej togo ut sina löner i två terminer, utan då och då i smärre
poster, det andra, att de togo spannmål i afdikning pä lön, men
dervid betingade sig lägre pris, än det allmänt gällande l).
Det gick ej fort att få Chruzelii affärer utredda. Halftannat år
förgick, innan man blott kom så långt, att fullmäktige för både
universitetet och enkan kunde träda tillsammans att öfverse och
förteckna handlingarna. Hon hittade på tusen förevändningar, för att
åstadkomma uppskof, och en gång gjorde hon ett försök under
drottningens vistelse i Upsala i Mars II >54 att utverka sig ett kungligt
fribref, som skulle skydda henne för alla efterräkningar, hvilket hos
konsistorium väckte sådan förskräckelse, att rektor och fyra
professorer sändes upp på slottet, för att afvärja faran. An långsammare
gick det att med ledning af de ofullständiga papperen söka så långt
efteråt utarbeta räkenskaper för 16 år och noggrant bestämma
Chruzelii skuld. Den ene efter den andre började, men tröttnade upp
efter en tid •). Det var först när Olof Rudbeck, efter hvad jag ofvan
’) För ofvanstående se konsist, prot. 25 Jnni—2 Juli 1653. De för 25—27
Juni äro tryckta i bihanget n:r 124 s. 399.
2) Rudbeck säger i sin relation uf 1 Juli 1670 till de la Gardie (Riksark.
Aead. Upsal. XIII), att han om arbetets svårighet kan åberopa »de
kammarbetjen-ter, såsom Nils Andersson, Skotzvinkel, Bangen m. fl. hvilka detta arbete hafva
skattat för ett ogörligt verk och hafva väl en tid haft det under händer, men för
dess ogörlighet åter från sig levererat och dock vackre poster penningar derför af
akademin uppburit, skall ock nuvarande bokhållare bekänna, att ingen den ringaste
papperslapp var, hvilken icke låg i konfususion och var af mig sedan folieradt och
i sitt rum och ordning lagt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
