Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristinas sista besök i Upsala.
349
hänskjöto saken till kanslern. Förbittrad häröfver begaf ban sig
genast i väg till hufvudstaden, hvarför fakulteten skyndade att
skriftligen underrätta Oxenstjerna om saken. I slutet af brefvet sades
rent ut, att ban saknade den lärdom, som for embetet erfordrades,
ej blott i teologi, utan äfven i språk och andra vetenskaper, hvarför
det bästa vore, att han så länge fick nöja sig med att stå qvar som
e. o. professor1). — Om Rudbeckius fick någon skrapa för sin
disputation, har jag mig ej bekant. Sjelfva tvisten sökte Kristina lösa
genom att d. 27 Maj lli54 nämna honom till ordinarie professor.
Vi nalkas slutet af Kristinas regering. Mot universitetet visade
hon ännu samma välvilja som förr, ehuru, som vi hafva sett, orden
och handlingarna ej alltid stämde så väl öfverens; i afsigten låg dock
aldrig något annat än godt. Hon besökte Upsala flera gånger under
det sista året. I Juni 1653 var hon der samtidigt med
Oxenstjernas stora räfst; hon uttalade då den förhoppningen, att hon skulle
komma att sätta sitt namn under de nya konstitutioner, på hvilka
man sedan flera år arbetat, men det blef henne ej beskärdt. Det blef
en af efterträdarens första åtgärder. I November var hon åter här.
Det var då, som Terserus d. 16 November med den blifvande
professorn Jordanus Edenius som respondent i drottningens närvaro
försvarade sin »Dissertatio Mosaico-philologica ex Cap. V Genesis», som
gick ut på att bevisa, det hebreiska språket vore det äldsta af alla.
Den snillrike Stjernhjelm uppträdde på drottningens befallning bland
opponenterna och gjorde åtskilliga om hans dialektiska förmåga
vittnande anmärkningar, hvilka dock mindre voro riktade mot innehållet
eller de filologiska påståendena, än mot formen1). Några veckor
senare ankom det engelska sändebudet Whitelocke till staden; i
konsistorium väcktes fråga, om ej professorerna skulle högtidligen gà ut
och mottaga honom, men det afslogs; knappast har det skett,
derför att de höllo så starkt på sin värdighet, utan säkerligen har en
autirepublikansk känsla legat under.
I Februari hade Kristina rådet samladt i Upsala för att öfver-
’) För ofvanstående se fakultetens bref d. 28 October 1G53 (Bihanget n. 125,
s. 405).
’) Stjerohjelms anmärkningar och sjelfva disputationen (2 blad in folio
troligen utdrag ur Terseri kommentarier till sitt stora pågående bibelarbete) finnas i
Upsala Bibliotek, Palmskölds samling, Bibliografi Tom VII s. 43—54.
Anteckningarne kunna knappast vara Stjernhjelms, utan snarare Kdenii, hvilken ur minnet
upptecknat dem. Det så ofta upprepade påståendet, att Stjernhjelm sökt häfda
svenska språket en högre ålder, än hebreiskan, inskränker sig till, att S. slöt sin
opposition med några på skämt gjorda försök att bevisa, det flera hebreiska noinina
propria voro af svensk rot. Någon kontrovers uppstod ej häröfver, utan som
antecknaren skrifver: ad lucc cuia nihil respovderetur, facetus discursus desinebat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
