Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M. G. De In Gardie väljes till kiuisler.
351
het stod till den store rikskansleren, ökades för universitetet af det
varma intresse, hvarmed han i snart ett halft sekel, långt förr äu
han hlef universitetets kansler, följt dess öden, och af det kraftiga
skydd ban gaf det. Det är ej hlott en ära att hafva egt en sådan
kansler, deri ligger ock en förpliktelse för framtiden att såsom han
aldrig ett ögonblick svigta i plikters uppfyllande och att alltid tänka
och våga det som är stort och ädelt. Det var genom män af sådan
anda, som ett litet folk och ett fattigt land kunde skära
oförvissne-liga lagrar.
När fråga uppstod om att uppsätta förslag till fyllande af den
lediga kanslersplatsen, var det ganska naturligt, att de flestas röster
föllo på den bortgångnes begge söner, Johan ocb Erik. Några
före-slogo dock äfven riksskattmästaren grefve Magnus Gabriel De la
Gardie och Seved Bååt1). Den nye konungen gick förbi de begge
Oxenstjernorna; grefve Erik behöfde ban väl ständigt vid sin sida
som rikskansler, ocb grefve Johan med sitt högmodiga sinne och
stötande sätt, hvarpå ban till ocb med redan gifvit universitetet bevis2),
passade väl knappast för platsen. Den 12 December 1654
utfärdades fullmakten för De la Gardie. Det var ett i många afseenden
lyckligt val. Ty hvilka fel denne lysande ädling än hade, bland
hvilka obestämdheten i vilja och ostadigheten i handling voro de
största, i ett var ban oföränderlig nemligen i kärlek till sitt
fosterland och intresse för vetenskap och konst. Visserligen finnas fläckar
på hans kanslersverksamhet just genom bristen på förmåga att
regera, men han har med verkligt nit sökt fullgöra sitt nya kall, och
ban har lemnat ett hedrande och älskadt minne efter sig. Hans
verksamhet tillhör nästa tidehvarf. Jag vill bär blott nämna, att
han redan fjorton dagar efter sin utnämning infann sig i Upsala
och dervid underkastade universitetets angelägenheter en grundlig
granskning.
Kristinas afresa tyckes hafva hos konsistorium väckt förhoppning
om att hos efterträdaren utverka tillbakavisande af de extra
ordinarie professorernas anspråk. Den 4 September ingick konsistorium
till Karl X med en bönfallande skrifvelse, att ban skulle bekräfta
Kristinas bref af d. 31 December 1652, att inga extra utgifter skulle
bestridas, förr än alla de ordinarie utgifterna efter staten vore full-
’) Konsist, protok. (1. 26 Sept. och 6 Nov. 1654.
5) I protokollet af 6 Nov. berättar Stigzelius, att då ban i Stockholm råkat
grefve Johan, hade denne sagt sig hafva fått underrättelse från Upsala, att
Stigze-lius skulle vara kommen att kullslå allt det hans fader rikskanslern i Upsala
åstadkommit. Hvarpå han syftar, synes ej, och S. kallar den som så berättat för en
arg lögnare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
