Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
Jurisdiktionen.
ÅTTONDE KAPITLET.
Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansler och prokansler.
Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus
illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare.
Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjenstemän. Universitetets byggnader. Bibliotek, boktryckeri och
bokhandel. — Öfversigt af den ekonomiska ställningen. Professorernas löner och
öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga
studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råhet ocli våldsamhet i
seder. — Föreläsningar. Disputationer och examina. Promotionen De enskilda
studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar.
De privilegier, som Karl IX gifvit 1595, men på hvilka han vid
sin kröning 1607 lagt heslag, förblefvo sedan gällande, till dess att
Gustaf Adolf d. 25 Juni 1625 utfärdade nya, fullständigare och bättre
privilegier. Deras vigtigaste punkt var utan tvifvel den som
fastställde universitetets domsrätt. I en sådan rättighet såg man i denna
korporationernas tid ett nödvändigt bålverk for egna intressen, och
kanske har den, med den afundsjuka, som rådde mellan Upsalas
borgerliga myndigheter och universitetet, varit vida behöfligare, än vi
nu tro. Ett beroende af icke välsinnade representanter för en klass,
som betraktade universitetet med sneda blickàr, kunde då medfört
oberäkneliga förvecklingar och störande inverkat på studierna. I öfrigt
har jag ej funnit, att egentliga ritningar mellan de begge
myndigheterna. konsistoriet och magistraten, deraf framkallats. Men man
vakade uppmärksamt på sin rätt, och Skytte tyckes ansett, att redan
deri, att professorer på rådstugan ötVervarit ett mål mellan
spis-miistaren och hans dräng, låg ett erkännande, som man borde akta
sig för’). Ibland har man utsträckt sin domsrätt längre, som det
vill synas, än privilegierna medgåfvo. 1637 begärde rådstugurätten i
Vesterås, att en student, som der begått öfvervåld, skulle dit försändas;
men konsistorium förklarade, att domen måste fållas i Upsala och
straffet der utkräfvas’-). Om (le här åberopat det afstånd af en dags-
’) Bihanget s. 301.
J) Konsist, protokoll d. 7 Februari 1637.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
