Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOrarbetcn till nya konstitutioner.
355
resa från Upsala, öfver hvilket deras domsrätt sträckte sig, så kunde
det ursäktas, ehuru deri låg en öfverdrifven tolkning, men här gjorde
de rakt ut anspråk på att döma studenter, hvar helst brottet vore
begånget. Svårligen hafva privilegienia heller afsett, att
akademi-bönderna skulle stå under universitetets domsrätt, ty att föra
bönderna till uiiiversitetspersoners hjon det låter sig ej göra. Och dock
hafva sådana några gånger stått för konsistorii domstol, och 1640 blef
en f. d. akademibonde, derför att ban våldfört sig på sin efterträdare,
stämd inför konsistorium och satt i prubban till räntmästarens
hemkomst, »för att han», som det hette, »måtte lära känna sig sjelf» ’).
Den otydlighet som förefäns i 1625 års privilegier, om hvilka mål,
som hörde under universitetets dom, hvari konsistorium och hofrätten
voro af olika tankar, undanröjdes, såsom jag ofvan meddelat2) genom
Kristinas förklaring och förbättring på privilegierna d. 22 December
1646. Huru privilegierna förde till ritningar med staden och huru
adeln, när det gällde domsrätten öfver en adlig student, ej ville
er-känna (leras giltighet har jag förut haft tillfälle att skildra3).
Universitetets gällande konstitutioner voro af 1626, och jag har
förut återgifvit deras hufvuddrag. Redan den omständigheten att de
ej voro af Gustaf Adolf sjelf, utan af Oxenstjerna och Skytte å hans
vägnar underskrifila, gjorde, att de endast betraktades som
provisoriska och att man tidigt började tänka på utarbetande af nya. Deras
tillämpning har väl ock lagt i dagen åtskilligt, som tarfvade rättelse.
Samtidigt med Axel Oxenstjernas utnämning till kansler 1646 blef det
allvar af saken. Ett förslag till nya statuter utarbetades, som vid
Oxenstjernas besök i Juni 1647 och Januari 1648 undergick en rätt
grundlig granskning af honom, för hvilken jag ofvan redogjort4). De
voro nu färdiga och man ämnade just insända dem, för att erhålla
drottningens beki-äftelse, då bref ankom från Oxenstjerna, att det ej
vore vardt att sända deputerade till Stockholm för detta ändamål
och för underskrift på skolordningen, ty drottningen hade sedan några
veckor ändrat tankeä). Man egnade sig emellertid fortfarande detta
år åt arbetet med deras öfverseende, men sedan fick saken hvila i
trenne år, tills den ånyo väcktes till lif 1651, då Freinsheimius d. 18
Mars påminte derom, för att veta, hvad han skulle svara drottningen,
om hon frågade efter dem. Och de äro sedan flera gånger på tal,
så att, efter hvad jag omtalat, Kristina till och med i Juni 1653
’) Konsist, prot. d. 2 ocli 7 Sept. 1640.
5) Se ofvan s. 316.
3) Se ofvan s. 287—289 och s. 325—327.
4) Se ofvan s. 322—324.
®) Kons. prot. d. 23 Mars 1648.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
