Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rektovsembetet.
361
i Gustavianum upplåta (len s. k. »mellankammaren» bredvid
konsistorium tör en fakultet att, öfverlägga och examinera promovendi uti’).
Tolf år senare hade alla fakulteterna fatt rum derstädes -).
Medicinska fakulteten erhöll redan 1(538 sitt sigill, tör hvilket konsistorium
betalade K) riksdaler i specie; 1641 beslöt man att tor allmänna
medel bekosta dylika äfven åt de tre andra fakulteterna3).
Rektorseinbetet hade tillväxt i betydenhet, men också i
besvärbg-het; det senare är väl orsaken, att ej sällan den som bort vara i tur
ifrigt undanbad sig att komma i fråga. Men å andra sidan hafva vi
sett4), att de äldre professorerna missunnade de yngre att tidigt
komina i åtnjutande af den så ansedda värdigheten. Begge orsakerna
i förening förklara väl till största delen, att den i konstitutionerna
föreskrifna ordningen för rektorsvalet så sällan iakttogs. Men
märkvärdigt nog tyckes man ej ens haft full kunskap om denna, ty 1641
i October ville professor Behm ej mottaga valet, efter konstitutionerna
ej åsyftade, att två medlemmar af den tilosoliska fakulteten skulle
följa på hvarandra, hvilken förklaring också godkändes. Och likväl
stadgade konstitutionerna, att valet skulle först gå i tur efter
fakulteterna och när alla i de högre varit rektorer, skulle de återstående
i filosofiska fakulteten följa på hvarandra; dessutom hade 1638, 1639
tre filos, professorer efterträdt hvarandra som rektorer. 1629 hade
man ej lyssnat till professor Raicus, då ban erinrade, att han ej
förstod svenska, men sedan gick det utan svårighet att blifva fri både
for svensk och utlänning. Af utlänningarne har efter 1632 endast
Loccenius varit rektor; Kreinsheimius ursäktade sig, emedan ban ej
kunde tala med bönderna och ej kände universitetets tillstånd. En
ined embetet förenad utgift, som eget nog sjelfva konstitutionerna
förutsatte, var att rektor skulle efter installationen gifva en större
middag. Det blef dock till en riktig börda, då allt flera ville komina
i åtanka vid bjudningen, och 1638 beslöt man att för framtiden
inskränka festligheterna. Ordalagen äro för karakteristiska att ej
anföras. »Tå [nemligen till förslaget om inskränkning] svarade domini
professores voce omniuin una, att desse syinpotia måste änteligen
eorrigeras. Ty kujus consuetudinis mening är intet denna, att han
som blifver renuncierad rektor, skall sig dermed blotta och föra på
omätlig bekostnad, utan på det collegii as.:essores kunne då desto
bättre conferera och utan turba tillsammans betänkia, huru de concordi
spiritu kunna corpori academico præesse. Hvarföre må man bela
’) Konsist, protok. d. 4 Jan. 1654.
2) Se ofvan s. 264.
3) Se ofvan s. 236.
4) 1647 se ofvan s. 322.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
