Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
Rectoratus illustris.
liobilitetet intet bjuda, utan de förnämste, dem ban luäst omgår och
den familien ban är högst förobhgerad, som collatzet förrättar» ’).
När drottningen 1653 i November besökte Upsala, hölls ock en liflig
öfverläggning om den nye rektorn skulle göra middag för henne och
riksrådet; flertalet var deremot, men man slöt med att låta begge
rektorerna göra en gemensam bjudning.
En egen form tör rektoratet, som också af konstitutionerna
förutsattes, var den, att man valde någon ung högboren adelsman, som
vid universitetet studerade, till rector illustris, men satte en professor,
som prorektor vid hans sida att svara för göromålen. Vanligen valde
man någon, som i det närmaste afslutat sina studier och snart skulle
lemna universitetet. Företa gången det skedde var, efter hvad jag
förut nämt, redan under Gustaf Adolfs tid, då Axel Oxenstjernas
äldste sjuttonårige son Gustaf var rector illustris 1626, 1627. Under
Kristinas tid inträffade det ej mindre än tre gånger. Rikskansleren
tjuguårige brorson Gabriel Gabrielsson Oxenstjerna-) innehade embetet
första gången från Maj 1634 till November 1635. Året derpå d. 2
November erbjöd man platsen åt Magnus Gabriel De la Gardie,
riks-marskeus ännu blott fjorton år gande son, men det oförståndiga
anbudet möttes lyckligtvis af en förståndig vägran. 1<>38 d. 25 April
framkastade Kirstenius, då ban befriades från rektoratet, den tanken,
att man skulle välja den unge phaltzgrefven Karl Gustaf, som d. It)
Februari inskrifves, men förslaget måtte ej vunnit anklang, ty
protokollet innehåller ej ett ord vidare om saken. Följande året i Nov.
(1639) förnyades anbudet till De la Gardie och blef då mottaget.
När ban i Maj 1 (540 lemnade från sig värdigheten, hade konsistorium
fallit med sina tankar på rikskanslerens yngste son den sextonårige
Erik, men han afslog, emedan han ännu en tid ämnade stanna vid
universitetet. 1(542 förnyade konsistorium sin hemställan, och ban
gjorde då svaret beroende af sin faders vilja, men denne afböjde
saken 3). 1643 i November valdes den tjuguårige Bengt Gabrielsson
Oxenstjerna, riksskattmästarens son. Ehuru man mot slutet af våren
1644 anhöll, att ban skulle fortfara som rektor (ett förslag, som
utgått från sjelfve kanslern Johan Skytte), afböjde ban anbudet, emedan
han stod färdig att anträda sin utländska resa. Vid värdighetens
nedläggande höll han ett offentligt tal om orsakerna till krigen mellan
’) Konsist, protokoll ti. 24 October 1638.
2) Han bortrycktes af döden i förtid, liksom den nyssnämde kusinen Gustaf.
Denne dog redan 1629; Gabriel 1647 såsom president i Dorpts hofrätt.
3) Se konsist, protokoll d. 15 April 1640 och d. 13 och 26 October 1642.
Oxenstjerna tog saken mera på allvar. 1647 ålade han konsistorium att tillse, hvem
det betrodde att vara rector illustris (Bihanget s. 381).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
