Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfrige lärnre och embetsmän.
3(57
körligt minskades genom kopparmyntets fall’). Konsistorium medgaf
detsamma följande år d. 30 April, men blott vilkorligt, fiir så vidt
nemligen staten kunde tåla det; redan d. 1 Juli samma år
bekräftades beslutet, oeb det utan ofvannämda inskränkande vilkor. Teologie
adjunkterna hafva rätt ofta fått personliga lönetillägg, hvarjämte de
haft andra utvägar att betydligt uppdrifva sina inkomster. 1646
påstods i domkapitlet, att teol. adjunkten Andreas Sepelius med sin tjenst
förenade två pedagogier, hvarigenom kaus lön uppdrefs ända till 1,000
daler’-) eller dubbelt mer än en professor i filosofiska fakulteten åtnjöt.
En ny klass af lärare tillskapades från ocb med 1637, då de
moderna språken fiugo en representant i en fransk språkmästare.
1646 tillkom en italiensk ocb 1647 en spansk språkmästare. De begge
senare fingo 450 daler hvar i lön eller lika med dåvarande minsta
professorslön; den franske fick nöja sig med 200 daler. Hans plats
tyckes ständigt hafva varit besatt, hvaremot de begge andras löner
om hösten 1(350 vid inträffad ledighet anslogos åt Terserus och hans
medarbetare i det stora bibelverket, till dess Axel Oxenstierna 1653
gjorde en ända på denna oriktiga förryckning af anslaget. —
Ränt-mästartjenstens frestelser i denna på kontroller fattiga tid hade bragt
de tre första iunehafvarne, Balingstadius, Hunterus och Chruzelius
på större eller mindre balans. Verelii utnämning d. 30 Juli 1653
var deremot liktydig med sträng ordning och sparsamhet. —
Notarie-eller sekreterareplatsen hade från 1624 varit beklädd af 7 personer;
den var ett säkert steg till ett godt pastorat; tvenne notarier,
Em-poragrius och Fontebus, öfvergingo till professorsplatser. —
Ivursors-platsen har oaktadt sin låga aflöning (30 daler till 1649, sedan 50)
varit både eftersökt och bättre ansedd, än man skulle tro, ty det
befinnes att en ordinerad prestman, som slutligen blef kyrkoherde,
innehade platsen i många år; tilläggas bör att man dock ansåg
förhållandet mindre riktigt3). Deras uppförande har dock ej alltid varit
det bästa. 1646 d. 16 Sept. anmälde Lenæus i konsistorium, att
de voro riktiga »dryckesbultar», som både annars och icke minst
om helgdagsnätterna slogo sig fulla med öl och bränvin, isynnerhet
när annat folk gick i kyrkan.
’) Fullt, säkert är dock ej detta: åtminstone gäller det ej för alla år. Gustaf
Adolfs bref om lönernas utbetalning efter kurs 1628 och 1629 innefattade
uttryckligen äfven stipendiaterna, till hvilka adjunkterna hörde; och 1629 uppbära de en
tillökning i samma proportion, som professorerna. 1636 och 1637 är deras
tillökning blott 8 procent, professorernas 21 procent. De följande årens räkenskaper
lemna ej någon upplysning, ty såsom uppgjorda 30 år seuare, angifva de blott
staternas anslagsbelopp, ej de utbekomna summorna.
2) Domkapitlets protokoll d. 11 Febr. 1646.
3) Kons. prot. d. 9 Sept. 1629 och 22 Maj 1639.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
