Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitetets byggnader.
Universitetets byggnader hade icke under Kristinas tid vunnit
någon tillväxt. Oxenstjernas förslag 1637 att utbygga gamla
konsistoriehuset öfver en del af riddartorget kom aldrig längre.
Kristina åter hade visserligen 1648 utkastat en storartad plan att på
gamla ärkebiskopshusets tomt uppfora en tidsenlig universitetsbyggnad,
uien vi hafva sett, huru verket snart afstannade. Ett hus hade till
och med frångått universitetet, då regeringen år 1638 på ärkebiskop
Paulini euständiga bön skänkte honom det forna domprost-
(nuvarande ärkebiskops-) huset. Arsanslaget till byggnadernas underhåll
var icke mer än 200 daler ocb tydligen alldeles otillräckligt.
Konsistorium öfverlade d. 4 Sept. 1639, om det icke vore bäst, att man
af två rum i gamla kommunitetshuset gjorde en sessionssal, efter
gamla konsistoriehuset var svåra kallt om vintern och rummen
sådana, att man lätteligen hörde hvad der yttrades. Efter hvad jag
förut nämt, flyttade konsistorium följande år till Gustavianum.
Tillståndet blef för hvarje år sämre. 1654 (d. 6 Nov.) säges i
konsistorium, att taken nedfalla och fönsterna äro mycket sönderslagna i
auditorierna, så att man for blåst skull intet kan läsa vid ljus. Och
två är senare (d. 21 Maj) yttrade Stigzelius såsom inspector ærarii,
att »taken på begge akademierna äro belt förderfvade, att om icke
medel skaffas till att bygga med, så fälla akademierna omkull». —
En botanisk trädgård hade redan 1637 varit påtänkt, men man kom
ej längre genom likgiltigheten hos dem, som bort arbeta för saken,
och brist pä penningar. Med oförklarlig vårdslöshet lät man det
gynnsamma tillfället att för detta ändamål förvärfva dåvarande
kungsträdgården gå sig ur händerna; 1643 skänkte regeringen densamma
till staden, för att dess utvidgning vester om ån skulle möjliggöras.
Man öfverlade flerfaldiga gånger sedan om saken, utan att dock
uträtta något En enskild man var det förbehållet att göra hvad ett
helt universitet icke mäktade. Så fort Olof Rudbeck 1654 återkom
från Holland grep ban verket an ’). — En märklig förändring
undergick Upsala stad i sin helhet under denna tid. Från gamla tider
var den högst oregelbundet bebygd med krokiga, trånga gator ocb
qvarter i alla tänkbara figurer-. 1643 liit regeringen utkasta en
fullständig omregleringsplau med raka gator ocb rektangulära qvarter,
med hvars verkställande man genast grep sig an. Under ledning af
den energiske överståthållaren Claes Fleming drefs verket fort framåt.
Landshöfdingen Bengt Skytte var också intresserad för saken. Det
var han, som från tullarne utdrog dessa långa raka landsvägar öfver
’) Fur trädgården se M. B. Swederus: Botaniska trädgården i Upsala 1655—
1807 I, Falun 1877, 8:0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
