Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
I)e adlige studentenia.
strokati, som öfver allt fann användning. Också träffar man bland
den adliga ungdom, som vistades i Upsala på Kristinas tid, namnen
på allt, bvad den svenska historien eger stort och lysande. Af de
stora slägterna uppvisar Sparreätten 16 representanter, Gyllenstjerna
11, Banér 9, Posse 7, Fleming, Horn, Lewenhaupt och Oxenstjerna 6
hvar, Bjelke och Bonde 5 hvar, Bååt, De la Gardie, Natt och Dag
samt Ribbing fyra hvar, Torstensson och Wrangel två hvar, Brahe
en. Än starkare talar kanske för Universitetets inflytelse på de
kommande ledarne af vårt statsskick, att fyratiofyra af de blifvande
riksråden hafva under Kristinas regering här lagt grund för sin bildning.
Det var en lysande krets af ynglingar, som här var samlad i början
af året 1640. Bredvid den glänsande Magnus Gabriel De la Gardie
såg inan hans blifvande motståndare den sträfve reduktionsmannen
Herman Fleming och (riksskattmästaren) Gustaf Bonde. Axel
Oxenstjernas yngste son och värdige efterträdare, den blifvande
rikskanslern Erik Oxenstjerna och hans kusin Bengt, ledare af Sveriges
politik under Karl XI, hörde också dit jämte den lärde hufvudmannen
for det parti, som vågade sätta sig mot reduktionen, Claes Rålamb.
Några år senare möta vi den lysande Claes Tott och den mera
storslagna gestalten af Johan Gyllenstjerna, Karl XI:s store rådgifvare.
Om man sammanräknar bela antalet af adliga ynglingar, som besökte
universitetet under åren 1633—1654, kommer man till den sannerligen
betydande siffran af öfver 320 stycken. Den visar, huru högt den
tidens aristokrati skattade vetandets betydelse, och förklarar, hvarför
det var så lätt att bland de stora slägterna finna lämpliga ämnen
for den högre statstjensten.
Den undantagsställning inom samhället, som adeln intog, måste
äfven vid universitetet göra sig gällande. Man ser tydligen, huru
konsistorium med en viss försigtighet nalkas alla frågor, som röra
den adliga ungdomen. Ingenting kunde synas vara mer i sin ordning,
än att professorerna vakade öfver deras studier, så mycket mera, som
de adliga ynglingarne vanligen kommo hit, förrän de lemnat
barnaåren bakom sig, och derför stodo under uppsigt af informatorer, som
icke alltid hade vilja eller kraft att hålla de unga ädlingarne till boken.
Johan Skytte hade redan 1627 framfört till konsistorium Gustaf Adolfs
befallning att examinera de adliga studenterna och tillse, hvad deras
lärare läste med dem. Men det var lättare sagdt än gjordt,
isynnerhet då efter konungens snara frånfälle en aristokratisk
förmyndarregering följde. Förgäfves påminte Skytte gång på gång;
professorerna ville eller vågade icke vidtaga några strängare åtgärder; kommo
ädlingarne i examen och på föreläsningarne var det bra, annars fick
saken bero. Och alla stormän tänkte icke som Skytte. När t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
