Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studentantalet.
377
satta kriget slukade, dels erinra sig, att donationen 1024 framkallat
en onaturligt liflig tillströmning, som icke medgaf en kastig tillväxt
under den närmaste tiden. Och stegringen är starkare mot slutet,
ty mot 169 i medeltal för de första elfva åren svarar 181 under de
elfva senare. Man får ej keller glömma, att Finland 1640 fick en
egen högskola i Aho. Högst få äro de uppgifter, som föreligga om
antalet närvarande studenter. Jag har förut nämt’), att det 1633
uppgick till nära 1,000. Tre år senare säges antalet vara nära 1,100,
nämligen 1,000 ofrälse studenter, 54 adliga och deras 34
informatorer2). Ar 1656 skola studenterna varit 1,300 och 1059 ej mindre än
1,5003). Den i jämförelse med rikets folkmängd höga siffran
förklaras till någon del deraf, att enligt tidens sed äfven minderårige
inskrefvos, såsom jag redan påpekat Så till exempel inskrefvos blott
under de första fyra månaderna af år 1037 ej mindre än IS stycken,
som voro för unga att aflägga studentedeu. Och föräldrar hitsände
stundom barn vid den ålder, då man annars plägar sättas i skolan;
den unge Liljehöök, som förlorade sitt lif 1648 genom vådaskott, var
ju blott sju år gammal. Flera dylika exempel skulle vara lätt att
anföra.
Knappast skulle man vänta, att utlänningar skulle söka sig hit
till våra aflägsna bygder. Redan under Gustaf Adolfs tid funno vi
dock exempel derpå, i det 23 stycken inskrefvo sig under de 12 åren
från och med 1021. Antalet stegrades under Kristinas tid, i det ej
mindre än 78 stycken utlänningar inskrefvos vid universitetet under
hennes tjugutvå regeringsår. Man ser dock tydligen, att förnämsta
orsaken är den maktställning, som Sverige numera intog i det
protestantiska Europa och de besittningar på andra sidan Östersjön, som
lagts under dess krona, ty 38 af utlänningarne (deraf 14 af adel)
härstamma från rle gamla hfländska provinserna. De öfriga äro
tyskar från andra trakter, utom tvenne ryssar och en italienare1).
Ett vackert bevis på den vigt man fäste vid högre bildning, är
att, den svenska adeln, särskildt dess ädlaste slägter, sände sina söner,
der de ej gingo ut i kriget, att studera i Upsala. Jag har ofvan
erinrat, hum Gustaf Adolf och männen ur hans skola uppfattade adelns
skyldigheter, och af hvilken betydelse bildningen då var för en ari-
’) Se ofvan s. 252.
5) Bihanget s. 327.
’) Norlin, Bidrag etc. s. 46 efter Atterboms minne af Olof Rudbeck.
Ryssarne üro: Andreas Isaci Federu-itz Muscovita Ivangroensis (Maj
1633) och Johannes Simonis Muscovita (Ang. 1649); Italienaren Andreas Cusco
I t alue, olim monachus capuccin. (April 1640). Cusco hade nyss förut d. 30 Mars
nämts till italiensk språkmästare (Riksregistraturet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
