Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
Nationsföreningarnes uppkomst.
gick före dem både in ocb ut af auditoriet’). Öfver det senare
hördes upprepade klagomål, liksom äfven öfver att de höllo sina
offentliga tal på timmar, som voro till professorernas föreläsningar anslagna,
och trängde sig i kyrkan in i andras, särskildt borgerskapets
bänkrum -). Deremot är det ganska sällan, att konsistorii protokoll hafva
något att förmäla om våldsamheter begångna af adliga ynglingar,
vare sig orsaken verkligen varit ett hyfsadt uppförande å dessas sida
eller obenägenhet hos professorerna att röra vid de stolta
junkrar-nes enskilda lif.
Ett af de egendomligaste dragen i det svenska uuiversitetslifvet
har den s. k. nations- eller landskapsinrättningen varit. Det ligger
nära till hands, för den, som känner landskapsdelningens uråldriga
anor och djupa ingripande i vår samhällsutveckling, att antaga, det
denna vid våra universitet så starkt rotade sammanslutning af
studenterna i nationer skulle gå lika långt tillbaka i tiden, som
universitetets egen historia. Så är dock icke fallet. Det är egentligen mot
slutet af den period jag nu behandlar, som denna studenternas
fördelning i landskap framträder. Af sig sjelft, utan någon åtgärd
ofvanifrån, har denna inrättning i tysthet utbildat sig, till dess den
oförmodadt står för våra ögon som ett fullbordadt faktum. Detta säger
oss, att den framdrifvits ur de gifna förhållandenas egen natur, såsom
deras nödvändiga frukt. Landskapets söner hafva dragits tillsammans
i känslan af gemensam härstamning och det band, som vistelsen vid
samma skola knyter mellan lärjungarne, har stärkt denna förbindelse.
Ytterst få äro de spår man finner af nations inrättningens
begynnelse. De visa, att man först samlades till gemensamma nöjen,
vanligen s. k. cornuts-öl, d. v. s. dryckeslag med anledning deraf, att
någon landsman undergått depositionen (cormia deposuerat) och så
vederbörligen antagits som akademisk medborgare. Redan 162(5
beslöt konsistorium att förbjuda dessa »convivia cornu ta» och derför
ålägga böter; upprepandet af förbudet visar, att seden hade stark
tradition för sig. Så småningom utvidgades dessa glada samqväm
till så kallade »conventus nationales». Denna nyhet föreföll dock de
’) Visitationen i April 1637 (Tliyselii Handlingar etc. II. s. 49; fins ej i Bergii
edition).
2) Konsist, protok. d. 6 April 1642 ocli 13 Mars 1644. Det är märkligt nog,
att se professor Daniel Behm i bref till Axel Oxenstjerna d. 2 April 1644 (Riksark.
Oxenstj. hrefvexl.) bedöma tvisten, om ildlingarne skulle gå in på auditoriet före
professorn, på följande sätt: Verum quia parum attinet, quo ordiue in umbrishisce
procedatur, faeile prccrogaliva illa a plerisque susque deque hal/elur el merito
pius astimalur fomentum, quod tantis Lycæi. ornamentik debetur, quam frigidci
cujusfjuam ambitiu. Om detta är uppriktigt skrifvet, så vittnar det, huru van man
var att falla undan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
