Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Depositionen. 381
styrande fäderna att vara ett oskick; ock dessa konventer förbjödos
både 1650 ock 1654’). Ett yttrande vid sista tillfället sprider ett
märkligt ljus öfver saken. Professor Ravius protesterade nemligen
»mot conventus nationales, sade att de förorsakade mycken oreda, i det
att de (juniorerna) skola vara uti seniorernas devotion, hvilka
ordinera dem till sina lectiones privatas ocli draga dem ifrån lectionibus
publicis, förbjuda att höra den professor, som gör dem något emot».
1 de nya konstitutionerna af 1655 förbjudas också strängeligen alla
nationssammankomster vid straff af relegation -). Det var dock att
kämpa mot strömmen. Vi skola under nästa tidehvarf se, huru dessa
landskap redan året efter konstitutionernas utfärdande tiorera i ett
betydande antal, ocb huru konsistorium snart vidtager den förnuftiga
åtgärden att öppet erkänna och söka leda den rörelse, som det icke
var i stånd att undertrycka.
Med större skäl bekämpade man det mishruk, som utvecklat sig
ur den s. k. depositions ceremonin. Denna urgamla sed vid de
utländska universiteten hade med mycket annat ifrån dessa öfverflyttats
äfven till oss. Iledan 15515 skedde en högtidlig depositions), som
rektor med egen hand i matrikeln antecknat. Denna ceremoni, som
en hvar, hvilken ämnade inskrifva sig, måste genomgå, afsåg att
bildlikt erinra ynglingen om all den råhet och okunnighet, hvilken ban
hos sig och andra hade att bekämpa, för att blifva en kunnig och
sedlig menniska. Småningom blef dess förnämsta uppgift att bereda
åhörarne en skäjiitsam stund, och det är lätt att förstå, huru den
sålunda, af äldre kamrater tillämpad på yngre, snart förde till
plumphet, sjelfsvåld och misshandling. Den försiggick stundom på ett af
auditorierna, men oftare, isynnerhet när det gällde mera framstående
personers söner, i enskilda hus; i nästa tidehvarf fans i öfre våningen
af Gustavianum en särskild s. k. depositionssal. Filosofiska fakultetens
dekanus var närvarande för att tillse, att allt gick ordentligt till;
slägtingar och vänner, stundom äfven professorerna, och så många af
akademisk ungdom, som kunde skaffa sig tillträde, deltogo som
åskådare. Ceremonins ledare, depositorn, hvilken konsistorium vanligen
utsåg bland de skickligaste magistrarne4), iförde derpå djeknarne
’) Der. 13 November lf,50 ocb »len-20 September 1654 (konsist, protokoll).
’) Cap XXIII, § 1".
3) Se ofvan s. 91.
4) Sedermera riksrådet Björnklou var som student i fråga att få platsen. När
Gyllenhjelm 1633 förordade Bengt Baaz till lärare för Karl Gustaf lade ban vigt
vid, att han varit depositor i Dorpt (Feilitzen, Om Karl X:s uppfostran i Pedagog.
Tidskr. 1872, s. 213). Olof Rudbeck säger om prof. Petrus Ljung, att ban som
depositor rarum tUique et inusitatum ingenii acumen wm »me audientium
ailmira-tione et volujHate t-umma perpeluo prodidit (progruin 26 Juni 1679).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
