Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
Kiilicten oeh våldsamheten i seder.
Och flock hände det, att (len tillämpades med sådan hänsynslöshet,
att personer deraf togo skada. När samme Per Baners son Nils år
Hvi? deponerades, slog depositär honom ett sår i hufvudet med sin
träyxa; det uppskrämda konsistoriet afsatte mannen från embetet och
kastade honom i fängelset; fadern var dock nog förståndig att lägga
sig ut tör den olycklige och skjuta skulden på sonens egen
oförsigtighet ’). Några år senare anklagades depositor, att ban både slagit
en person döf och förderfvat hans arm samt derjämte »förolämpat en
pigas goda namn och rykte». Han dömdes till skriftlig afbön, ehuru
ban försvarade sig med att novitien varit full, svarat ovettigt och
slagit igen ’-).
Det säger sig sjelft, att studentlifvets yttersida på denna tid måste
i mycket förete en våldsamhet och råhet, som icke kan annat än
förefalla en nutidens betraktare i hög grad stötande. Men man måste härvid
hafva för ögonen dels den brist på förfining i yttre skick, som
vidlådde sjelfva tiden, dels dessa ynglingars simpla uppfostran, dels den
obundna och öfvermäktiga ställning, som studenterna måste intaga i
en stad så liten, som Upsala då var. Det öfversvallande
ungdomsmod, som alltid kommer att gifva sig luft, då ynglingen först slappes
ut i lifvet på egen hand, parade sig här med denna anda af obändig
kraft, som genomgick svenska folket, och som innan (len tyglats slog
ut i rå våldsamhet, men ock ledd på den rätta stråten var i stånd
att nedbryta hvarje hinder. Och för öfrigt kan den tidens sedliga
lif än mindre, än nu är fallet, bestämmas efter brottmålsprotokollens
innehåll och antal. Men de kasta i alla fall ljus öfver lefnadssättet
och sederna.
De vanligaste förbrytelser, för hvilka studenterna kallades infor
den akademiska senatens forum, voro slagsmål, dryckenskap, otukt
och någon gång äfven stöld.
Att ungdomen profvade sina armars kraft på sig och andra, kunde
lika litet då, som nu, alldeles undvikas. Men saken hade sin
betänkliga sida på en tid, då de flesta studenter gingo beväpnade, och
krigisk idrott ansågs som den högsta af alla. Vi hafva sett, hvilket
lefverne här fördes, då Messenius eggade ungdomen mot Rudbeckius
och konsistorium, och huru Gustaf Adolf strängeligen förbjöd
studenterna att »draga bössor eller värjor». Förbudet förblef en död
bok-stat’. Gång på gång dömde konsistorium slagskämparne att sitta i
prubban, böta och mista svärdet, det åstadkom ej någon minskning
’) Konsist, protokoll d. 17 Juni 1637 och Baners bref d. 20 (bland Literæ
proeerum regni).
r) Anf. st. d. 3 Mars 1647.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
