Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
Disputationer och examina.
vetenskapliga forskningen i främsta rummet, formen åter och de
retoriska grannlåterna i det andra. Inom de tre högre fakulteterna höll
man sig i allmänhet inom professurens gränser, men i den filosofiska
sväfvade man ut ät flera håll. Hade det endast varit uttryck för
mångsidig forskning, hade derom intet varit att säga. Men orsaken
är mera att söka i brist på blick för vetenskapens kraf. Stalenus
har, ehuru professor i grekiska, hufvudsakligen disputerat i psykologi
och fysik. Hans kollega i orientaliska språk, Lambergius, har under
de första sex åren skrifvit tjugu afhandlingar i alla ämnen utom sitt
eget, och den 21, som är skrifven på hebreiska, kan lika väl vara
författad af hans respondent, den lärde Jordanus Edenius. Olaus
Unonis professor i logik, skrifver äfven »I)e Metallis», »De cerebro»,
»De Monarcha» etc. Professorn i fysik (Isthmenius) författar
åtskilligt i sitt ämne, men skrifver äfven sådana afhandlingar, som
»Lega-tus breviter delineatus» och »De Angelis». Brunnius i historia har
som professor utgifvit tre afhandlingar, som kunna betraktas såsom
hörande till hans ämne, men derjemte disputerar ban äfven »De aero»,
»De motu ejustpie speciebus». Ju mera man nalkas tidehvarfvets
slut, dess mera tycker man sig dock märka, att afhandlingarna
begränsas till de vetenskaper, som professorn har att svara för.
Konstitutionerna hade icke bestämdt fastställt, hvilka som skulle
opponera, blott att vid gradualdisputationer professorerna för större
heders skull borde uppträda. Ärkebiskop Paulinus och Skytte hade
yrkat, att icke vissa opponenter skulle tillsättas, för att de icke
annars skulle på förhand meddela sig med respondenterna’). Men
konsistorium beslöt 1041 (d. 21 April), att dekanus skulle vid sådana
disputationer, som gjordes för prof, tillsätta opponenter, helst af
adjunkterna; detta var ursprunget till de s. k. fakultetsopponenterna.
Ventilationen skulle om sommaren begynna lei. G om morgonen, om
vintern kl. 7; första opponenten fick ej hålla i längre än till kl. ’J -).
Examina voro på denna tid af belt annan art än nu. Förutom
de hvarje halfår återkommande pröfningarne vid tiden tor
rektors-ombytet, hvilka hvarje student skulle underkasta sig i de ämnen, der
ban åhört föreläsningar, kände konstitutionerna endast en examen,
som aflades af den, som sökte förvärfva en lärdomsgrad inom någon
af fakulteterna. Våra förberedande- och embetsexamina voro ännu
okända ting. De nyss omtalta halfårsexamiua blefvo snart tröttande
för både lärare och lärjungar, ocli från år 1038 nöjde man sig med
en examen om året. Professorerna tyckas i allmänhet ordentligt del-
’) Inlaga af Paulinus till K. Maj:t il. 4 Aug. 1638 (orig. Riksark. bland
Konsistoriernas skrifvelser) och Kons. protok. <1. 8 Januari 1639.
’) Kons. protok. d. 3 Sept. 1645.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
