Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De enskilda studierna.
395
sina omkostnader för gästabudet. Och Oxenstjerna fordrade 1637,
att de skulle kunna uttrycka sig på Latin, »oin också icke elegant,
så dock klart och sammanhängande» ’). Dekanus skulle enligt
statuterna vara proinotor, men detta hade till följd, att somliga
professorer aldrig blefvo promotorer, andra åter Here gånger. 1638 beslöt
derför konsistorium (d. 2K Maj), att värdigheten skulle gå i tur efter
ålder, men Paulinus gjorde sådant väsen deröfver, att när Skytte
visiterar i November 1041 måste konsistorium upprifva sitt beslut, och
dekanus fortfor att vara promotor, ända till dess konstitutionerna af
10f>5 införde den ändring, som professorerna 1638 hade önskat.
Magistrarnes antal var ganska vexlande. Från 33 stycken år
1632 sjönk det till blott 9 år 1035. Sedan steg det ånyo till 13 är
1039, 23 år 1042 och 2S år 1646, för att 1047 åter falla ned till 10.
Aret 1049 uppvisar dock 19 och 1652 trettio magistrar.
Det stora antalet af minderåriga studenter säger oss, att många
ej kunnat på egen hand sköta sina studier, utan stått under andras
handledning. Det var i synnerhet fallet med de adliga ynglingarne,
hvilka med ytterst få undantag kommo bit, innan de ännu lemnat
barnaåren. Denna undervisning blef med nödvändighet af mera
skol-messig än akademisk natur, och den kunde lätt missbrukas. Vi
hafva ock sett, huru Skytte enständigt ifrade för, att professorerna
skulle kontrollera, hvad och huru dessa enskilda lärare undervisade.
Det synes dock icke i allmänhet troligt, att desse lärare begagnat
sin friare ställning på ett sätt, som varit för lärjungarne mindre
fruktbringande. Namnen på de sedan utmärkta personer, som
hand-ledde de unga ädlingarne, borgar för att sä ej skett. Jag har förut
gifvit ett exempel från Gustaf Adolfs tid, huru dessa studier drefvos;
äfven från Kristinas tid vill jag anföra ett dylikt.
b. Can th er (sedermera statssekreteraren Cantersten) skrifver 1039
till rikskanslern och redogör tör det sätt, hvarpå dennes yngste son,
den blifvande rikskanslern, då en femtonårig yngling, bedref sina
studier-). Han har nyss afslutat sina fysiska disputationer. På dessa
har han visserligen icke sparat någon Hit, ty utom Freigius,
Scnncr-tus och andra nyare författare, har ban begagnat Aristoteles, Plinius,
Seneca, Aelianus, något litet äfven der sa behöfts Plato och Plutar-
’) Se ofvan s. 29.1 och s. 282. 1639 d. 4 Januari (kons. prot.) bestämde
Skytte innehållet nf kandidatens fyra föreläsningar pä följande säl|l: 1) certam
Ciceron is epistolnm gr ammat ice, retorter, logice resolvat, 2) lcctioue induslritv
nervös in Arithmeticia et Geometricis consumat, 3) Astronomien rl (Jfeographica
metiatur, 4) rerum physiearum viteera litet et v.üimu it t scriptum reeitera in
prai-sentia prof essorum.
*) Tryckt i Bihanget n:o 111, s. 365.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
