Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
De enskilda studierna. 396
chus. Det matematiska kollegiet är ännu ej slutadt; der återstå två
böcker i trigonometrin, läran om de rörliga himlakropparne,
fortifikationslära, mekanik och användning af instrumenter. Teologiska
öfningar har ban ännu blott drifvit för sin värd ’). I latinet öfvar
han sig dels med talande och skrifvande, dels med uppläsande hvarje
qväll af stycken ur »Sulpitii Severi historia sacra», predikningar och
historiska tal. Äfven Grekiska, Fransyska och Italienska lär han sig
både att skrifva och tala. När tiden kommer att öfvergå till studiet
af moralfilosofi, skall han först repetera de tabeller, ban förut vant
sig vid; derefter skall ban, innan ban får begynna med Aristoteles,
genomgå ett kompendium, nämligen Burgersdicii »Idea philosophiæ
moralis» och taga kännedom om Lipsii »Manuductio ad pliilosophiam
stoicam». Sedan får ban taga itu med Aristoteles sjelf. Härtill bör
dock komma Horneji etik, liksom Epictetus, Theophrastus, Ilierocles.
En öfning, som nu är sällsynt, men då ansågs vara af stor vigt
och ifrigt bedrefs, var den att författa och offentligen föredraga ett
tal öfver något anslående ämne. För de blifvande statsmännen
ansågs det nästan oundgängligt, ocb den Skytteanske professorn har
sin pligt likmätigt vakat deröfver. Så höll M. G. de la Gardie 1635
tal öfver Upsala universitet, en Jac. Duwall 1<>44 om Kristinas
myn-dighetsblifvande, Olivecrantz (ärkeb. Paulini son) ett tal på grekiska
till Kristinas ära år 1646, en Khewcnhüller 1(548 om historiens
beröm, den sedan så bekante Johan Gyllenstjerna om ärans tomhet ocb
osäkerhet 1652, etc.
Den fattigare studenten fick i sina studier hjelpa sig sjelf mera
som ännu är fallet. Dock var det ej ovanligt, att professorerna gåfvo
enskilda kollegier. Jag har nämt, att Scheffer gjorde det. Från
Gustaf Adolfs tid hafva vi ett lysande exempel derpå i
Johannes Rudbeckii enskilda kollegium. Och seden har nog fortfarit -),
om ock aldrig tillämpad i sådan skala, som Rudbeckii jättelika
arbetskraft ensamt kunde göra det.
Bland läroämnena vid universitetet intog teologien utan
jämförelse fortfarande främsta rummet. Det var representeradt af fyra pro-
’) Jag har ii anfördt ställe antagit, att detta var Loccenius, men jag anser nu
sannolikare, att det var teologie prof. Laurelius, hos hvilken kanslern 1637 begärde
att fà inackordera sin son Erik (Svedelius och Knös, llist. lit. poet. Vestrog.
lftti-norum, disp. ac. Ups. 1776 in 4:o, s. 14).
3) 162G skrifver en Andreas Klöös till lektorn i Linköping, Jonas Petri, att
ban offentligen afhör Rami logik, grekiska ocli de teologiska kontroverserna, men
enskildt ßartholini fysik. Hos Staleuiis (prof. i grekiska) öfvar han sig enskildt i
grekisk skrifning flera gånger i veckan, hvarjemte S. för de nykomne både läser
och disputerar öfver Bartholini logik (Ups. Bibi. Nordins saml. n:o 986 in 4:o,
Jonas Petri brefbok).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
