Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Framstående lärjungar. 411
nåden rönte .så stark inverkan häraf, att man stundom kunde tro, att
den svenska texten vore en ordagrann öfversättning från latinet. Och
detta var dock samma tid, på hvilken Buræus, Axehjelm och
Stjernhjelm genom sina forskningar först väckte kärleken till språkets
historia, och då den sistnämnde i sina dikter visade, hvilken smidighet
och klang låg förborgade i modersmålets sköte. Jag har icke sett
någon klaga öfvet intrånget, så länge det kom från det priviligierade
lärdomsspråket latinet, men mot den franska invasionen höjde den
fosterländskt sinnade Verelius sin röst. Efter läsningen af
Stjern-hjelins Herkules utgöt ban (men på latin) sin sorg öfver svenska
språkets förfall i dessa ord; »vi blygas öfver vårt heinfödda sjelfständiga
och ärliga språk och föredraga en haltfransk rotvälska framför att
tala såsom våra fäder» ’).
Det kan synas, som jag vid denna korta öfversigt af
universitetets vetenskapliga arbete haft väl många brister att omtala. Jag har
dock lika ofta framhållit de ljusa och förtjenstfulla dragen. Att teckna
dess både vackra och svaga sidor i sin sanning har varit mitt
arbetes uppgift. Det slutliga omdömet om universitetets verksamhet beror
för öfrigt ej blott på ett afvägande mot hvarandra af förtjenster och
fel, sådana de då förekomma, utan ock på en jämförelse dels med
den tid, som föregick och hvars arf den upptog, dels med den
samtida vetenskapliga utvecklingen i främmande länder. I intetdera
afseendet behöfver universitetet frukta en granskande blick. Det har med
omsorg förkofrat forna tiders efterlemnade arf och ställer sig värdigt
vid sidan af många af utlandets högskolor.
Ett starkare bevis på en högskolas välsignelrika inflytelse fins
dock oj än det, som den sjelf afgifver genom danandet af talrika och
skickliga lärjungar. Jag har redan påpekat, hvilket betydande antal
al’ det svenska riksrådets högborne medlemmar här gjort sina studier.
Trenne ofrälse lärjungar hafva genom sin rika begåfning och
grundligheten af sina här gjorda studier banat sig väg till rikets högsta
värdighet, nemligen riksråden Edvard Ehrensten, grefve Erik
Lindsköld och grefve Lars Wallenstedl Att uppräkna alla dem, som med
heder och framgång egnat sig åt vetenskapens sak, är här icke ram.
Det kan ock vara tillräckligt att erinra om några. Främst står nästa
tidehvarfs märkligaste personlighet, Olof Rudbeck, en man med snille
som fa, arbetskraft som ingen annan. Ilan skulle kunnat gjort sitt
»försäkrer hor Kijks Cantzleren, att såsom alle pietatis, erudilionis et admirandæ
cujusdam humanüatin specimina cl tlocumenla nu uthi honom merkeligen lysa, att
de ock derhän uthriste skole, att han blifver så framdeles patriæ fulcimenio, som
edher uthi edlier angående ålder till högan och önskeligtt soidagement.
’) »Pudel nos ingenuilalis probitalisque ingeiiuæ et Gallicizare quam
pa-rentum noslrorum möre logtd amamus» (Vereliana, ed. Schenberg, s. 70).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
