Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
Bliek p& De la Gardies personlighet och professorsstammen. Arbetet på nya
konstitutioner s. 1 —10. — Privilegier och öfriga förmåner utverkade hos Karl X s.
Il)—12. — Nya staten s. 12—15 — De nya konstitutionerna s. 15—27. —
Universitetets svaghetstillstånd s. 27—31. — Terserus ooh striden om dou nya teologiska
preliminärexamen s. 31—34. — Terseri konllikt med Ravins och ansträngningar för
Edenius s. 34—38. — Växande upplösning efter Terseri förflyttning s. 38—40. —
Fruktlöst motstånd mot e. ordinarie professorsiustitutionen s. 40—43. — Striden
mellan Sehefferus oeli Gavelius s. 43—50. — Kanslerns besök i januari 16G1 s.
50—51. — Bråket om N. Hyltenii oration s. 52—53.
Drottning Kristinas regering, som i så mycket återspeglar
skiftningarna i hennes glänsande, men gåtfulla personlighet, hade
trots allt hennes intresse för vetenskapens sak och välvilja för
universitetet, dock i det stora hela medfört mycken osäkerhet och
oreda i det senares inre förhållanden. Man hade därför allt skäl
att vänta, att efterträdaren Karl Gustaf, som med klart öga och
kraftig hand grep statens roder, skulle inviga en ny tid äfven i
universitetets historia. Begynnelsen var också lofvande, ty en af den
nye konungens första åtgärder var att låta slutföra omarbetningen
af konstitutionerna samt att åtminstone for tillfället bringa ordning
i universitetets rubbade stat. Men de stora krigen förde honom
snart fjärran från fosterlandet och förhindrade det oaflåtliga
öfver-vakandet af undervisningens sak, som denna såväl behöfde. Än
olyckligare var, att denna herrskarepersonlighet, af hvilken man
kunnat vänta så mycket, inom några år bortrycktes af en för tidig
död, och att i hans ställe trädde en tolfårig aristokratisk
förmyndareregering, svag i sig själf och ytterligare försvagad genom inre
slitningar. Under sådana förhållanden hade det varit viktigare än
någonsin, att universitetets högste styresman, kanslern, varit en
vaken, erfaren, målmedveten och viljestark man, som kunnat göra
sin myndighet gällande åt alla sidor och länka utvecklingen med
insikt och fasthet.
Tyvärr hade i december 1654 detta viktiga ämbete, som Johan
Skytte och Axel Oxenstjerna med sådan skicklighet beklädt, af
Ups. Univ. Hial. II, 1. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
