Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
den filosofiska fakulteten funnos tvänne verkligt lysande namn i
bibliotekarien Johannes Loccenius och skytteanske professorn
Johannes Schefierus, hvarförutom Ausius (i grekiska), Figrelius (i historia),
Suudel (i eloquentia) och J. Bureus (i matematik) väl fyllde sina
platser. Men af den senares kolleger på de matematiska
professorsstolarne var Martinus Olai Nycopensis redan utsliten och den
skicklige B. Hedræus var af ett besynnerligt enstörigt lynne samt sysslade
mest med sina egna angelägenheter och intressen. Den för sin
lärdom i orientaliska språk utropade och därför hit inkallade
utlänningen Christian Ravius gjorde här föga nytta och var ett
opraktiskt professorsoriginal, Lars Fornelius i poesi saknade ej
lärdom, men synes hafva lagt föga energi i dagen, P. Liungh i
praktisk filosofi torde ej hafva höjt sig öfver medelmåttan, I.
Isth-menius i fysik och O. Unonius i logik (teoretisk filosofi) stodo
snarare under densamma, och S. Laurbergius i orientaliska språk,
hvars vetenskapliga skicklighet var omtvistad, liade rykte om sig
att vara förfallen till dryckenskap. Det var således i det hela ingen
lysande uppsättning som denna fakultet erbjöd, och största olyckan
var, att de verkligt begåfvade antingen voro för uttröttade eller
ock, som Loccenius och Schefferus, så starkt intresserade af sina
vetenskapliga uppgifter, att universitetets öfriga allmänna intressen
väl litet hade att påräkna deras uppmärksamhet eller ingripande.
Det var därför icke underligt, att så energiska män som Stigzelius
och Terserus, alldeles oafsedt den styrka som den teologiska fakulteten
alltid i öfrigt hade genom universitetets innerliga förbindelse med
kyrkan, fingo öfvertaget, då vid konstitutionernas omarbetande det kom
till en kraftmätning mellan dennas och öfriga fakulteters intressen.
Det var nog ej minst i afsikt att vid sitt namn fästa minnet
af nya konstitutioners utarbetande och sålunda ärofullt inviga sin
nya kanslersverksamhet, som De la Gardie redan några veckor
efter sin utnämning afreste till Upsala på nyåret 1655.1 Före
afresan hade han af någon med Upsala förhållandena väl förtrogen
statsman erhållit värdefulla vinkar om behofvet af en reform 1
undervisningen,2 och efter sin ankomst till Upsala mottog han från
1 Jag har i den följande skildringen af de stora frågornas behandling
i Upsala ocli Stockholm i det hufvudsakligaste blott haft att följa den
förträffliga framställning, som K. Holm gifvit i sitt arbete: .T. E. Terserus 1.
Lund 1 i»06 s. 240 ff. Endast en och annan detalj har kunnat tilläggas.
’ Detta anonyma odaterade betänkande, som har till öfverskrift:
»Hwad som fthr att considére ra widli Academiæ Ubsaliensis förestående
visitation- iinns i R. Ark. Författarens namn har jag ej kunnat uppdaga;
funnes ej de nästan samtida och dock något afvikande brefven af Björnclou
i samma sak, skulle jag gifvetvis gissat pft honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
