Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
ilen erfarne och insiktsfulle hofkansleren M. Björnclou, själf en
gång i tiden professor i Uppsala, tvänne skrifvelser som ytterligare
utvecklade åtskilligt, som borde af kansleren iakttagas.1 Gemensamt
för bägge rådgifvarne är den stora vikt som de fästa vid, att den
unge Olof .Rudbecks gryende snille knytes till den medicinska
fakulteten, för att stödja dess vacklande byggnad och gifva nytt lif åt
naturvetenskapen; för det senare ändamålets vinnande ville Björnclou
flytta fysices professuren till denna fakultet, ehuru han på samma
gån g klokt erinrade om, att det för det unga snillet torde vara
lyckligast, om ban befordrades "per saltus". Likaså anbefalla bägge
Petrus Gavelius som hjälp åt de gamla professorerna i den
juridiska fakulteten,2 hvarvid Björnclou starkt betonade vikten af att
iiga en själfständig representant för folkrätten. Han tillät sig ock
att i förbigående skämta öfver den "scabies juristarum", som rasade
i främmande land, där man icke aktade någon annan som skicklig
jurist, än den som läst corpus juris romani och dess commentatores.
I fråga om det grekiska språkstudiet och den gängse seden, att
föreläsaren blott sysslade med att grammatiskt resolvera en auctor
yttrade den okände rådgifvaren, att det vore den akademiska
katedern ovärdigt, "att där slites med minutiis grammaticis, som
ungdomen bör hafva lärt in scholis et gymnasiis". Han lägger ock
vikt på, att historikern äfven behandlar Sveriges och dess
grannstaters historia samt att ban vid undervisningen ständigt har med
sig "sina två ögon", kartorna och kronologien. Till politices
professuren (d. v. s. den i praktisk filosofi) ville ban lägga ej
blott statsrätten (hvilket äfven Björnclou fann lämpligt), utan ock
förvaltningsrätt och statskunskap. I afseende på studenternas arbete
erinrade han om vikten at’, att man i tid inskärpte hos dem
betydelsen af att de bestämde sig för eri viss studieriktning, att de
onödiga årsexamina afskaffades, då tillräcklig äggelse torde ligga i
de akademiska graderna, att pennalismen måtte, i likhet med hvad
som redan skett i Tyskland, här utrotas och till sist, att alla försök
till nationsföreningars bildande på det strängaste förbjödes, efter
all oro bland studenterna mest härflöte af "deras förborgade
kongresser". Ur Björnclous bref kan ock anföras, att ban med glädje
hälsade de tankar som Dy la Gardie uttalat om att dels skapa en
särskild professur i Sveriges historia och antikviteter, dels göra
en ända på präbendepastoraten. Härom yttrar han satiriskt, att
’ Björnclou till De In Gardie, Stoekh., il. 5 och 8 januari 1655. Ii. ark.
3 Hur grundligt Björnklou misstog sig i ilen förmodan som lian i
brefvet uttalar, att Gavelii ambition vore nu reglerad», skola vi i det.
följande erfara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
