Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
i Sveriges häfder, sora redan 1626 ålagts professorn i historia,
upprepas äfven nu; det gür dock ett eget intryck att höra, hurusom
han ej behöfver ensamt följa en god svensk författare, utan ock
erhåller rätt att gifva en själfständig framställning af ämnet; han skall
nu ock fästa uppmärksamhet vid andra länders, särskildt
grannstaternas historia. — Professorn i praktisk filosofi (philosophia civilis)
får roga och i detalj sig ålagdt, huru han skall undervisa i svensk
administrativrätt och statskunskap. När för hans kollega i teoretisk
filosofi det nu tillägges, att han skall kort och nyktert undervisa i
"tennini et distinctiones in metaphysicis traditæ", är denna
bestämmelse uppenbarligen att betrakta som ett tillägg af teologerna, i
ändamål att skydda den hotade aristoteliskt- skolastiska terminologi
i hvilken den ortodoxa teologiska spekulationen inväft sig. Ur
samma inflytande var ock sprungen den allmänna föreskriften, att
ingen professor ägde hålla sitt privata kollegium på en timme, då
samma ämne af en annan professor offentligen förelästes, eller
därvid mottaga som åhörare de som inskrifvit sig för offentlig
föreläsning på samma timme.1 — För den skytteanska professuren
innehålla konstitutionerna naturligen ej några föreskrifter.
Den gamla indelningen af studenterna i klasser, för att så bättre
kunna leda och kontrollera deras studier, upphäfdes nu, likaså
bestämmelsen, att alla skulle genomgå öfningar i de gamla språken,
och en hvar student afhöra minst två föreläsningar. Teologerna
hade dock försiktigtvis skaffat in den föreskriften, att minst en
teologisk föreläsning i veckan skulle bevistas af alla, som innehade
eller begärde stipendium, af blifvande präster och af dem som
ämnade taga någon grad. Af välbetänkt omsorg för ungdomens
framtid föreskref man ock nu, att professorerna skulle tillse, att
ynglingarne snarligen, senast före det 18:de året bestämde sig för en
viss lefnadsbana, så att tid och pengar ej annars onödigt
förslösades.
Trots klassindelningens upphäfvande lät man de gamla examina
vid läsårets slut med föreläsningarnas åhörare kvarstå; anordningen
var dock redan föråldrad2 och sotdog inom några år. De enda
examina, sora 1626 års konstitutioner i öfrigt kände, nämligen de
som erfordrades för akademiska graders vinnande, bibehöllos,
hvarom mera nedan. Men därjämte hade teologerna nu genomdrifvit
1 Se härom E. Holm auf. st. s. 247—24S.
’ I »let anonyma betänkande, som gafs kanslern till ledning vid
Upsala besöket i jan. 1855 (se ofvan s. 4 not 2), heter det om dessa examina,
att de synas bringa liten nytta med sig. Och filosofiska fakulteten hade
uttalat samma åsikt i sina anmärkningar 1654.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
