Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
införande af två nya examina, afsedda att trygga de teologiska
studierna i deras farliga täflan med de världsliga vetenskaperna, hvilka
senare ouppörligt växte i antal, djup och intresse. Den ena examen,
hvars tillblifvande, efter hvad vi ofvan sett, förde till stark
misshällighet mellan teologer och filosofer, var en obligatorisk examen i
dogmatik och biblisk historia för alla, som ville aflägga grader i
någon af de tre andra fakulteterna. För räddande af likställigheten
och väl äfven af sårad egenkärlek hade filosoferna fått in en
föreskrift om, att å andra sidan skulle för graden i de tre högre
fakulteterna fordras intyg af filosofiska fakulteten om nödiga insikter i
historia, språk och filosofi, men värdet häraf var lika med noll, då
nästan inga grader kommo att under tidehvarfvet förvärfvas inom
de medicinska och juridiska fakulteterna, och vid en teologisk sådan
kandidaterna i regeln förut voro filosofie magistrar och i alla
händelser stodo för högt, att en dylik examen kunde ifrågasättas. Den
andra examen var den nya teologie kandidatexamen, som för
blifvande prästers räkning skulle upptaga täflan med den filosofiska
graden, men äfven denna examen skulle, trots teologernas goda vilja,
komma att stanna på papperet.
1 afseende på de akademiska graderna och därmed
sammanhängande promotioner vidtogos icke obetydliga förändringar.
Stadgandet om sex års studier för filosofisk grad och ytterligare tre
därutöfver för dylik grad inom högre fakultet har nu bortfallit. Inom
den filosofiska skall hufvudvikten läggas på grekiska och latin,
framför allt på det senare språket och isynnerhet dess historiska
författare. Om en promovendus har för afsikt att söka befordran
inom ett stift, skall han, äfven om fakulteten godkänt honom,
dock innan han framsläppes till promotion, förete tillåtelse och
rekommendation af biskopen i sagda stift.1 — Examen inför
fakulteten sönderföll som förr i två afdelningar. Den första kallad den
enskilda examen motsvarade hvad vi nu förstå under detta namn.
En nyhet i denna var att för den filosofiska graden infördes ett
latinskt stilprof.8 Examinatorernas antal i den filosofiska fakulteten
’ Detta egendomliga stadgande hade sin förklaring i en långt ifrån
ovanlig och af stiftcheferna öfverkhigàd företeelse, att nämligen prästmän,
som för länge sedan lämnat Upsala, återvände dit för att utverka sig
gniden och så försäkra sig om snar och bättre befordran. Biskoparne å sin
sida ville hafva trygghet för att icke de bästa pastoraten, afsedda för
personer af verklig lärdom, skulle falla i händerna på icke kompetenta
personer. Möjligen afsåg ock lagstiftaren att förhindra en uppsjö af
öfverflödiga magistrar, som det skulle blifva svårt att befordra.
’’ Däremot omtalas icke alls den disputatio exercitii gratia, som hvarje
student utan undantag författade eller försvarade, innan han aflade den
enskilda examen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
