Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
egentliga ledare i striden. Nederlaget i denna fråga vid
konstitutionernas affattande hade gått filosoferna djupt till sinnes.
Sannolikt hade den ock slagit djupa sår å ömse sidor. Åtminstone
förtäljer Schetferus i sin långt efteråt nedskrifna själfbiografi,1 att hans
starka inlägg i denna fråga till försvar för sin fakultets
själfständighet endast haft den följden, att han stötte sig svårt med motsidans
män, ocli att det sedan aldrig kunde komma till någon försoniug
med desse. Filosofiska fakulteten var emellertid nu fast besluten
att låta de segrande teologerna dyrt betala den nyss vunna segern;
detta ändamål trodde man sig kunna vinna genom att tillämpa den
nya examens föreskrifter på ett sätt som gjorde dess tillämnade
fördel för teologerna tämligen illusorisk.- De senare, som till en
början tyckt sig med glädje finna, att den nya examen verkade i afsedd
riktning, i det den okunnighet i teologiska ämnen, som före 1655
enligt deras uppgift alltför ofta framträdt hos dem, som aflagt den
filosofiska graden, börjat försvinna, upptäckte efter en tid, till sin
bestörtning och harm, att filosoferna ämnade betaga bela
auordnin-gen dess kraft genom att sända de nybakade studenterna att genast
undergå denna teologiska examen, hvarefter de kunde odeladt ägna
sig åt sin filosofiska kurs. Formellt, låg i ett dylikt förfarande icke
något brott mot lagbudet, ty detta innehöll ej något stadgande om
tiden, när examen skulle afläggas, men otvifvelaktigt stred en dylik
tillämpning alldeles mot det ändamål som med examen afsetts, och
teologerna fruktade ej utan skäl, att de, som sålunda i förtid
examinerats i sina teologiska insikter, skulle sedan glömma bort allt
livad de lärt och tillika förlora allt intresse för teologiska studier.
För att förhindra något dylikt, fordrade teologerna därför, att den
förberedande examen icke skulle få afläggas, förr än den filosofiske
studeranden hunnit så långt, att han stod i beredskap att taga
filosofiska kandidatexamen, hvarom ban ock skulle förete bevis från
sin fakultet. Man kunde då vara trygg, att ban lärt sig
grundspråken och absolverat sin filosofiska kurs. Härpå ville åter den
filosofiska fakulteten ej lyssna.
Om redan detta förfarande af denna fakultet innebar ett
förtäckt kringgående af föreskriften, låg en öppen öfverträdelse af
densamma däri, att filosoferna häfdade, att, när ordinerade präster
återvände till Uppsala, för att taga graden, skulle de ej behöfva aflägga
den förhatliga teologiska prelimiuärexamen. Vid den första anblicken
1 X 392 i Ups. Bibi.
3 För efterföljande framställning har jag, utöfver de dokumenter som
K. Holm i sin Terserus-biografi åberopat, äfven kunnat använda teol.
fakultetens upplysande protestskrifvelse, aflämnad i konsistoriet d. 25 nov. 1657
Pen finnes, dock utan dato, i teol. fak:s brefbok (Ups. Bibi. U. 79: d., s. 43.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
