Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
dentens bänk för att komma till ödmjukhet, sändes han af
beundrande beskyddare ut till Holland, brännpunkten för tidens andliga
och materiella lif, där ban såg allt, studerade allt, men säkerligen ej
heller hann smälta de massor af intryck, som under det korta
besöket trängde sig på honom. Efter hemkomsten blef han inom
några få år universitetskanslerns gunstling och lyftes af beskyddaren
så fort till makten, att han vid föga mer än 30 års ålder satt nästan
soui själfherrskare vid det universitet, hvars portar blott tretton år
tidigare slagits upp för den inträdande skolynglingen. Denna
hastiga upphöjelse kom hans hufvud att svindla, på samma gång som
han tvangs och äfven trodde sig kallad att gripa efter alla de rika
uppgifter som samlas i en högskolas sköte. Det blef honom en
vana att tro sig förstå allt bättre än andra och att vilja taga del i
allt, för andra åter att lägga allt möjligt på den villiges skuldror.
Och detta lifliga sinne, som intresserade sig för allt, var aldrig nöjdt
med att stanna ett ögonblick vid ett eftersträfvadt mål, utan grep
genast och ej sällan för tidigt efter ett nytt, där bortom liggande.
En följd häraf var, att de rika gåfvorna icke som sig borde kommo
att utnyttjas i sammanhängande koncentreradt arbete, utan att den
väldiga kraften splittrades på allfür många håll för att göra sig
rätt gällande på något-
Den arbetsbörda, som han med obrutna krafter in i det sista
burit, är dock häpnadsväckande, och man har verkligen svårt att
föreställa sig, att hvad han genomfört varit för en människa möjligt
och kunnat rymmas inom ramen af en vanlig lifslängd. Och största
delen af detta arbete faller inom de uppgifter som
universitetsverksamheten ålade honom, i själva verket bar han detta under sin
första tid, lik en ny Atlas, på sina breda skuldror och ingrep äfven
sedan i de flesta större frågors behandling. Tyvärr har dock detta
ej alltid nödiga ingripande icke litet bidragit att hämma hans
vetenskapliga verksamhet och rikta hans krafter åt annat håll än
hans verkliga lifsuppgift. De bittra strider, som alltför ofta
upprört det akademiska lifvet, och de olyckliga personliga
mellanhaf-vanden, som framkallade dylika strider och af dem närdes, hafva
ej minst utmärkt det tidehvarf, hvari han lefde. Och han har
själf i dem haft en synnerligen dryg andel. En man med hans
lierrskarlynne och eldfängda natur var ej heller synnerligen ägnad
att förekomma eller bilägga, utan snarare att framkalla dylika.
af O. Ii. s. 257), huru han vid Kristinas hof hade »den nåden att vara i det
störa kollegio, där H. Maj:t. hade inkallat do aldra lärdaste män af hela
Europa och därtill med både af Riksens Råd och andra höge och lärde män
af adel kommo tillstädes.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
