Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
samhet genom rikedomen af sina idéer, mångsidigheten i anlag och
studiernas omfattning. Ett särskildt intresse väckte den ifver med
hvilken han bedref anläggandet af en botanisk trädgård, som
universitetet hittills saknat, och de samlingar han skapade af
naturhistoriska föremål och tekniska modeller. Det betraktades nog af
alla som en naturlig sak, att i nya staten af 1655 en medicine
adjunktur inrättades för hans räkning och att likaledes däri intogs
ett anslag af 150 daler smt. till en botanisk trädgård. Hans trägna,
mångskiftande och originella undervisning1 drog ungdomen till
honom; som ban själf vid denna tid uppgaf, hade den ensamt på
det medicinska området den verkan, att då förut icke två medicine
studiosi funnits, hade redan femton stycken efter hans ingripande
slagit sig på detta studium.2 Säkerligen väckte det ett oerhördt
uppseende, då han vid sin hustrus första barnsbörd vågade tillgripa
och med egen hand utföra kejsarsnittet, för hvilket man då för tiden,
äfven i de stora kulturländerna, helst ryggade tillbaka.3 Och att.
döma af den entusiastiska beskrifning, som förre professorn, numera
statssekreteraren Edra. Figrelius vid denna tid gaf af Rudbecks
person, betraktades han nästan som en ny fågel Phoenix. Där läses
om Rudbeck: "Præterquam eniiu quod docte philosophatur, quod
fidelissime juventuteiu voce manuque informat, quod ægrotos
feli-citer curat, quod publice profutura scribit, quod cantat, ludit, pingit
disciplinasque ac artes varias recentibus in dias et nobilibus inventis
illustrat ac omnia denique tamquaui singula unus absolvit, hortum
’ Han skildrar i senare tid (Bref af O. It. 1688 s. 329), huru han dä
i sitt fysiska kollegium framkastade de mest olika satser och tillät en
hvar, vare sig professor eller student, att yttra xig, själf färdig att 1 ösa
hvarje fråga, »hvilket», skref han, »något mera kostade på remmarne, och
försöktes om tänderna voro fasta, än som alt läsa läxor öfver i 8 dagar eller
mera.» — Om sill första tid meddelar han ock i bref af 9 Fehr. 1685
(anf. st. s. 207).
* Det ofvan s. 40 anförda brefvet till Pontus De la Gardie al1 1659.
" Kejsarsnittet omtalas i bref af X. Petranis till 01. Rudbeck från Paris
d. 24 Juli 1688 (Bergianska brefsaml. T. 9. i Vet. akad). Petræus säger, att
den franske läkare, för hvilken ban berättat om Rudbecks operation, ej
velat tro, att en sådan förlossning varit möjlig utan moderns uppoffrande,
än mindre naturligtvis, att hon sedan födt många barn. Rudbecks
förstfödda son, som afled 1672, bar tydligen till minne häraf förnamnet Johan
Cæsar (se Gartmans program 17 Xov- 1672). Märkligt nog lyder ett af [-korol-]arierna-] {+korol-
]arierna+} i Pigrelii disputation 1661 under Rudbecks praesidium: De sero etc.t
’ Sectio cæsarea in utero, citra medici funne jacturani, administari potest. —
Rörande franska läkares åsikt om kejsarsnittets stora farlighet se S. Hirsch,
Gesch. d. medicin. Wissenschaften in Deutschland, 1893 s. 153.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
