Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Gustavianibyggnaden. I sitt inre rymde theatrum en hög sal
uppburen af åtta doriska pelare och ornerad af Rudbecks egen
konstförfarna hand, med plats å golfvet för dissektionsbordet och
de-monstratorn, under det att åhörarne eller rättare åskådarne till ett
antal af 200 fingo intaga stående plats å de amfiteatraliskt
uppstigande koncentriska omgångarna; belysningen inföll ofvanifrån genom
två lanterninrader i kupolens nederdel. Byggnaden, som uppfördes
under åren 1662—1663, ansågs och lär äfven hafva varit en af de
förnämsta på sin tid i bela Europa.1 Rudbeck fick sedan höra
många stickord, att han byggt så präktigt åt sig själf, men ban
försvarade sig med att byggnaden icke kostat universitetet mer än
6893 daler kpprnt (2757 i silfver), och han trotsade någon att för
det priset åstadkomma äfven en vida tarfligare byggnad. Detta
kan nog vara sant. men det utesluter icke, att man gör sig den
frågan, om icke undervisningens behof bättre betjänats med att
anskaffa en långt billigare lokal, där studenterna kunnat invigas i
dissektionsöfningar, om också mest på djur, än med att uppfora
denna dyrbara byggnad, så mycket mera som den under Rudbecks
tid blott trenne gånger kom till användning, hvilket motsvarar en
dissektion i medeltal hvart tionde år. Rudbeck, liksom hans samtid,
har emellertid sannolikt aldrig tänkt sig en dissektion å
människokadaver, annat än i form af en demonstration gjord af läraren.
Äfven den "Gamla Akademien" (först från 1700-talets början
kallad Carolina) reparerades. Det kan nämnas, att den
uppfinningsrike Rudbeck en tid umgicks med den originella planen att
till-bygga detta tämligen ruskiga medeltidshus, beläget i södra
kyrko-terassens östra del (åt skytteanum till) på så sätt, att man skulle
öfverbygga den förbilöpande gatan med en portik hvilande på
pelare, resta å den tomt, som tillhörde den dåvarande å själfva
Rid-dartorget belägna skolan, och sedan på det öfver gatan sålunda
slagna hvalfvet vidga huset till dess dubbla bredd. Men denna
plan vann ej understöd af någon, utom af kanslern och blef för
brist på medel aldrig utförd.2 — Huruvida det dåvarande tämligen
förfallna bibliotekshuset i kyrkans terass åt nordväst nu också
verkligen blef repareradt, torde vara osäkert, ehuru ritningen
därtill varit, af K. Maj:t godkänd.3 — Däremot reparerades den för
1 Se E. Clason i »Upsala universitet 1872—1897», Del 2 s. 96 ff. ocli
Bref at’ O. II. s. 59, 219 och 240. Offentliga anatomisalar voro då ännu
ytterligt sällsynta, Heidelberg iigde ännu 1080 icke en sådan (Hautz, Gesch.
d. Univ. Heidelberg, 2 1864 s. 188).
■ Kons. prot. 5 och 11 April, 28 Aug. 1665. Planen har förelegat redan
tidigare, se Bref af O. II. s. 60.
8 Se Bref af O. R. s. 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
