Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
universitets ekonomi viktiga Akademikvarnen med ringa kostnad
för det allmänna, och det synes högst sannolikt, att, som Rudbeck
sedan påstod, det var hans förtjänst, att den icke föll i
reduktionskommissionens klor, i det han framhållit, att den var nödvändig
för koLumunitetets bestånd. — Begynnelsen till en kemisk institution
lades därigenom, att man 1669 inköpte af änkeborgmästarinnan
Lohrman hälften af hennes stenhus vid nya torget för 5,000 dal.
kppmt (1666 i silfver) och dit förflyttade akademiapotekaren, hvars
laboratorium i någon mån fick göra tjänst vid undervisningen i
medicinsk kemi. — Däremot gick planen på att upprätta ett
No-socomium i kvaf. Regeringen hade visserligen redan 1667 för
detta ändamål gifvit anvisning på skånsk hospitalsspannmål1 och
sedan, när denna disponerades för andra ändamål, d. 15 Febr. 1669
anslagit 1500 dal smt. af stora sjötullen, men dessa medel utföllo
aldrig.
Botaniska trädgården, som Rudbeck med rätta kallade sin
"förstfödde son", och som han redan 1655 begynt att på egen
bekostnad anlägga, samt sedan oupphörligt utvidgat genom
tomtinköp, bragtes tidigt i godt skick och väckte stor beundran;2 redan
1658 kunde ban utgifva en förteckning öfver dess växter. Den
öfvertogs under hans rektorat af universitetet, som ej behöfde för
iordningställandet påkosta mera än 6227 dal. kppmt (2490 i silfver),
under det dess upphofsman för byggnader och växter offrat nära
dubbla beloppet. Något boningshus för prefekten hann han icke
nu uppföra, det skedde mer än 30 år senare.3 — Trädgårdens och
kommunitetets behof voro hufvudanledning till den märkvärdiga
vattenledning som ban anlade. Han hade tidigt insett, hvilken
fördel för universitetet och det allmänna man borde kunna draga af
den omständigheten, att byggmiistar Griesbach år 1649 anlagt ett
pumpverk vid kvarnfallet och så genom en järnrörsledning
upp-drifvit vattnet från S:t. Eriks källa till slottet, det var blott att
begagna sig af det tryck, som det på höjden uppdrifna vattnet
erbjöd. Rudbeck inrättade nu på slottsgården ett större kar
rymmande 50 tunnor, från hvilket vattnet genom urborrade, i jorden
nedlagda trästockar fördes till ett 40 tunnors kar å Kamphafvet,
1 Kons. prot. 26 Fehr. 1667 och Rudbecks odat. bref till kanslern
(strax fore 8 Mars 1667) i It. ark.
■ Se Figrelii s. 59 not 1 åberopade bref af 1658.
8 Om trädgården se M. B. Swederus: Botaniska trädgården i Upsala
1655—1807, Falun 1S77 och Bref af O. R. s. 51 ff., 212 ff. och 242. Rudbecks
donationsbref å densamma d. 14 Januari 1662 är tryckt i Urkunder rör.
donationer etc. af Brandberg och Bahr, 1902 s. 242.
Ups. Univ. Hist. II, 1. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
