- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
85

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85

slagit, att rektor skulle en gång i terminen, dekanerna hvarje månad
turvis sammankalla landskapen för att taga kännedom om
ynglingarnes studier och seder. Han uttryckte vackert uppgiften så, att
man därmed skulle "låta dem se, att de äro komne från skolornas
träldom till akademisk frihet, intet att hafva frihet i odygds öfning,
utan att där hafva frihet att söka blifva och kallas med rätta
menniskor, det är Guds beläte, som består i visdom och förstånd". Det
blef emellertid snart klart, att för ändamålets vinnande behöfdes
fasta organer som kunde tjäna som mellanlänk mellan konsistoriet
och nationerna, och man fann dessa i inspectores tagna ur
konsistoriets krets. Under Ravii rektorat beslöt man omsider d. 14
Januari 1663, hvilken dag sålunda kan betraktas som
studentnatio-nernas legala födelsedag, på förslag af Stigzelius att utse en
inspektor för hvarje landskap och att denne skulle två gånger om
året sammankalla landsmännen. Femton nationer erkändes,1 men
som man i soiuligas spets satte två till tre professorer, måste man
utöfver de sjutton ordinarie professorerna äfven taga i användning
räntmästaren (tillika antikvitets professorn) Verelius och de e. ordinarie
professorerna P. Rudbeckius, Gavelius och Buscagrius. Inrättningen
var härmed lagfäst, och redan fyra år senare, d. 17 April 1667,
fastställde konsistoriet på uppmaning af kanslern ett reglemente,
som ålade hvarje student att vara i en nation inskrifven, och föreskref,
att två "solennes convocationes", vid hvilka dock ätande och
drickande ej finge förekomma, skulle årligen utlysas af inspektor; i
reglementet omtalas icke blott seniores, utan ock procuratores.8 Två
år senare d. 7 April 1669 erkände konsistoriet inspektörs rätt att
med landskapets bifall utesluta ovärdiga medlemmar. Så hastigt
utvecklade sig denna af lagen ännu för några år tillbaka förbjudna
institution.

Det är rätt eget, att just detta officiella erkännande at’
landskapen, som var afsedt att sammanknyta bandet mellan
myndigheterna och ungdomen samt inverka lugnande på den senare, tvärtom
i första ögonblicket förde till en viss upphetsning i sinnena. Men

1 I)e fernton voro: Tiundalandis, Attundalandis och Roslagiorum, Fiæd-

rundalandis, Holtnensium, Helsingorum ocli Gestriciorum, Ostrogothorum,
Sudromannite, Nericiensium, Yestrogothorum, Wermelandiæ, Vesmanniæ,

Oalmariensium, Wexionensium, — Ostrobothniensuin, Angermannoruin,

Vestrobothniensium et Medelpadoruin — Finlandorum, Livonupi,
Gothlan-dorum et Germanorum. Denna inledning förändrades sedermera. Ilär vill
jag blott nämna, att Gotoburgenses omtalas redan i kons:s protokoll 16G7.

5 Kons. prot. 17 April 1667. Beslutet var föranledt af kanslersbrefvet

d. 8 Mars, som i sin ordning àtergifver, ofta ordagrant, hvad Rudbeck straxt

förut skrifvit till kanslern (Bref at’ O. R. s. 46).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free