Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
200, sora staten medgaf ocli hade sålunda, detta inberäknadt, stigit
till 14,307.1 Summans storlek framträder först, om man erinrar sig,
att en professors lön var 700 daler. Uppenbart är, att man
förfarit oförsiktigt under den goda tiden. Rudbecks försvar var, att
byggnaderna, tack vare hans energi ocli oegennytta, blifvit ovanligt
billiga, och det lär ingen kunna förneka. Men då ban också låter
föl-stå, att de knappt kunde sägns hafva kostat universitetet något,
efter ban för detsamma drifvit in så stora fordringar i det
Chru-zeliska sterbhuset, hvilka kunde häremot kvitteras, är detta något
missledande, ty det låg ingen inkomst för universitetet i att, ban
då lyckades genom uppvisande af universitetets motfordringar minska
vissa professorers tillgodohafvande hos universitetet, och beloppet
af hvad som kunnat indrifvas som ren fordran, 4376 daler,
understeg ju betydligt utgiften för byggnaderna.8
En inskränkning i byggnadsarbetena var dock ingalunda ensam
tillräcklig att bringa jämnvikt i staten, ty denna hade under de
goda åren på ett svindlande sätt drifvits i höjden. Utgifterna enligt
Karl X:s provisionalstat skulle uppgå till 25,890 dal. smt., men i
verkligheten hade man redan 1661 hunnit upp till 26,523 och år
1666 ända till 35,334. Och större delen af de anslag som dessa
utgifter representerade kunde ej utan vidare indragas, då de utgjorde
löner, som man anordnat öfver stat. Förmyndareregeringen hade
nämligen fortgått på den af dess företrädare inslagna farliga vägen
att förse universitetet med e. ordinarie professorer trots de protester
sora höjts 1660 vid Buscagrii utnämning. För Verelius upprättades
d. 30 Maj 1662 en särskild professur i fosterlandets antikviteter (af
hvars lön han dock ej bekom mycket); 1663 6 Nov. nämdes Jonas
Fornelius till e. ord. professor i matematik, och då ban följande år
blef ordinarie efter J. Burcus, erhöll M. Celsius hans e. ordinarie
1 Enligt räntmästar Romtnels rapport till ilen 1084 nedsatta
inkvisitions kommissionen (bland dess handlingar i R. ark). Hans uppgifter
stämma med liufvudböckerna, af hvilka dock nu den för 1664 Cd. v. s. 1665
års utgifter) felar. Byggnadsutgifterna öfver stat för de fem åren 1662—66
voro 1472 + 1320, 4ß(i7, 1738, 2483, och 2747; år 1667 utgafs ej något för
ändamålet. Det är att observera, att kronan äfven bidragit till
stallbyggnaden, ehuru beloppet af bidraget är mig obekant; 1665 28 Fehr. anmäldes
i konsistoriet, att K. Maj:t. för ändamålet skänkt 3000 daler smt. Univer-
sitetet balanserade dock sedan en fordran på statsverket för stallbyggnaden
à 065 daler, som det måste 1696 afskrifva
* Se Bref af O. s. 238—239. Däraf framgår, at.t universitetets skuld-
minskning genom at’ Rudbeck upptäckta motfordringar var 5514 dal. smt.
och att hvad ban lyckats indrifva var 4376. Rudbecks uppgifter å anfördt
ställe äro i dal. kppmt., som jag reducerat till silfver efter kursen före
1666, eller 1 dal. smt. lika med 21/» i kppmt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
