Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
när dessa fordrade att ej alldeles skjutas åt sidan. Häri behöfde
å deras sida icke ligga någon afundsjuka eller misstänksam illvilja,
utan blott en känsla af plikt och därmed förenadt ansvar, så mycket
mera, som man otaliga gånger fått höra, att det Chruzeliska
eländet aldrig skulle blifvit möjligt, om inspectores ærarii gjort sin
plikt. Men utan tvifvel har ock den växande animositeten mot det
personliga regementet gjort sitt till att skärpa motsatserna. Och
det är betecknande nog, att redan så tidigt som hösten 1664, då
ännu inga moln dragit upp på den ekonomiska horisonten, erinrade
Brunnerus vid sin afgång som inspector ærarii om nödvändigheten
af "att vi alle äro in consilio om de expenser, som användas på
akademiens byggnader . . . samt icke en eller annan i synnerhet om
sådant disponera, coeteris collegis ovetande". Och Stigzelius,
Rudbecks starkaste motståndare, som då trädde in efter Brunnerus,
tillade: "Om jag skall vara inspector, vill jag icke vara en utnbra
eller siffra i det ämbetet." Ingendera vågade dock ännu uttala
Rudbecks namn, ehuru hänsyftningen var för alla uppenbar.
Det behöfdes under sådana förhållanden blott, att ett bakslag
skulle inträffa i det hittills lysande ekonomiska läget, för att bringa
till utbrott de lidelser som lågo och jäste. Och detta kom slutligen
och kom med oväntad styrka, då spanmålsprisen 1666 föllo till
hälften af hvad de varit, och därmed de sju feta åren följdes af
lika många magra år. Vid universitetet i allmänhet liar man nog
ej så snart förmärkt den fara som hotade, ty utgifterna för det
löpande året (1666) bestriddes ju af de rika spanmålsinkomsterna
för 1665, men räntmästaren och Rudbeck hade förr än andra bort
ana den.1 Att emellertid hvarken Rudbeck eller kanslern fått ögat
öppet i tid är klart däraf, att den senare på våren 1666 föreskref
flera byggnadsarbetens anställande,2 och att utgifter för detta
ändamål utgått till ock med i större omfattning än för 1665; med
årets slut måste dock alla byggnadsarbeten afbrytas. Det var icke
obetydliga belopp, som dessa kräft under de fem åren; de hafva
nämligen uppgått till 13,107 dal. smt utöfver det årliga anslag at’
1 Om Rudbecks uppgift 1070 (Bref af O. R. s. 71) är riktig, att
räntmästaren redan på nyåret 1GGG spått, att aflöningarna ej skulle kunna
utgå, var det oförsvarligt af Rudbeck att fortsätta så som skedde. Han
måtte väl ej funnit det så farligt ännu, då året 1G6G ingått med en
behållning af 8829 dal. smt
2 Kanslersbrefven 10 Febr. och 23 Maj 1G6G anbefalla biblioteket, nya
bron och boställshus åt botanices professorn. ]>et sistnämda hann dock
ej nu uppföras. Trädgården fick emellertid 16GG öfver sitt ordinarie anslag
å 150 dal. ytterligare ett lika stort belopp, som dock indrogs 1G70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
