Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
diirpå d. 4 Mars 1670 insändt detta till konsistoriet, då brast stormen
lös. Man tyckte sig hafva fått nog af Rudbecks godtycke, hvilket
man tillskref alla de ekonomiska svårigheter, inför hvilka man nu
var ställd, och man harmades öfver, att få mottaga ett förslag till
stat, som ban behagat insända till kanslern, utan att först med ett
ord gifva konsistoriet eller åtminstone inspectöres ærarii däraf del.
Och motständarnes antal var nu förstärkt med nva krafter.
Visserligen leddes deras slutna falang i konsistoriet icke som förr af den
kraftfulle Stigzelius, hvilken d. 22 Febr. 16 70 blifvit ärkebiskop och
prokansler, lians bistånd i striden var dock i alla fall att med säkerhet
påräkna. Men i hans ställe framträdde nu i första ledet tvenne
nyligen utnämnde professorer, den hetsige Claes Arrhenius, den
välbekante historikern, bättre känd under det adliga namn af
Örnhjälm, som lian sedan antog, logices professor d. 23 Okt. 1667 och
nu historiaruru professor sedan 7 Okt. 1668, samt den beslutsamme,
orädde Erik Benzelius d. ä., som från e. ord. teologie professor
befordrats till ordinarie d. 11 Sept. 1668. Till dem slöt sig med
oväntad häftighet den annars för konsistorieärendena icke synnerligt
intresserade och för de ekonomiska frågorna tämligen främmande,
lärde Johannes Schefferus. Förklaringen låg däri, att han jämte
Arrhenius var årets inspector ærarii, och dessa bägge uiåste i denna
egenskap känna sig af det stora ansvaret särskildt uppfordrade att
uppträda mot Rudbecks godtyckliga förfarande. Arrhenius tyckes
ock från första stund hafva varit Rudbecks ovän, och han förblef
det hela sitt lif; själf ansåg han sig hafva allt från början varit
föremål för dennes hat. 1 andra ledet följde tvenne märklige män,
som ännu höllo sig något i bakgrunden, men om några år skulle
i den Curionska processen visa sig vara Rudbecks orubblige
motståndare. De voro Magnus Celsius, nämnd 9 April 1668 till professor
i matematik efter Fontelius, och Petrus Aurivillius, som d. 7 Okt.
samma är blifvit logices professor efter Arrhenius.
Det kom till öppen batalj i konsistoriet d. 9 Mars 1670, då
kanslerns ofvannämda skrifvelse af d. 4 föredrogs. Schefferus och
Arrhenius framlade efter dess uppläsande en skrift, som under titehi
Apologia1 innehöll ett förtäckt, men synnerligen skarpt angrepp på
Rudbecks och Verelii ekonomiska regemente. I denna påpekades
först, att det tillkom räntmästaren och icke inspectöres att fara till
kopparberget, bruken eller annorstädes, för att sälja spannmålen, att
de täta och tidsödande tvistemålen med bönderna skulle icke
inspectöres med räntmästaren ensamma afgöra, utan föredragning ske i
’ Den ilr skrifven af Arrhenii hand och bilagd protokollet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
