- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
164

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

att han icke var det uiera än sina kamrater och att saken föga
rörde konsistoriet; och då han öfverbevisades 0111 att hafva af
bönderna uppburit s. k. rotepenningar, men icke inbetalat dem tilJ
kronans länsman, hvilken därför utkräft skatten för andra gången
af de stackars bönderna, samt ban nu dömdes af konsistoriet att
skyndsamt återställa beloppet till skattdragarne, yttrade ban morskt
inför sittande rätt, att detta skulle bönderna nog få betala. Han
fick dock sin förtjänta lön följande år, då konsistoriet satte honom
från tjänsten. De andra fogdarne voro dock föga bättre; ej långt
därefter klagades bittert öfver två andra fogdars sidvördnad och
olydnad, man jämrade sig, heter det, öfver deras försumlighet och
att fogdeordningen aldrig af dem efterlefdes.1

Universitetets auktoritet måste ock något hafva lidit däraf, att
regeringen, med missaktning för dess lagliga rätt att uppgöra
förslag till lediga professurer, fyllde platserna, utan att afvakta dylikt
förslag eller ock sköt det åt sidan. Otvifvelaktigt liar detta till en
del varit kanslerns fel, som ej brytt sig om att bevaka universitetets
rätt, sannolikt har ban själf stundom medverkat vid öfverträdelsen,
det var i allmänhet ännu ej så noga med laga former; någon gång
har konsistoriets eget söl fört därhän, att dess röst ej fått göra sig
hörd. Några exempel skola belysa saken. Sedan Ravius lagt in
om afsked 1672, dröjde konsistoriet med att upprätta förslag, efter
han uppbar lön till slutet af September. Följden blef, att K. Maj:t
d. 26 Sept. utnämnde Uno Terserus till professor i orientaliska språk,
utan att invänta förslag; ocli konsistoriet, som något före
utnämningen fick nys om regeringens afsikt, förklarade sig nöjdt med
valet. Efter att professorn i poesi Laurentius Fornelius aflidit d. 8
Juli 1673, nämde K. Maj:t samma är e. ordinarie professorn
Johannes Columbus till lians efterträdare, utan att ett spår af förslag
kan upptäckas. Ar 1674 (dagen okänd) förflyttades professorn i
grekiska, Samuel Skunk, af K. Maj:t till teologiska fakulteten, och
d. 27 Juli samma år fyllde K. Maj:t hans plats med P. Aurivillius,
förut professor i logik, och Aurivillii plats med Georg Berelius, allt
utan förslag. När Uno Terserus aflidit d. 3 Sept. 1675, uppsatte
konsistoriet först (23 Nov.), i enlighet med filosofiska fakultetens
förslag, e. ord. professorn A. Grubb i första och lektor Rudbergius
i andra rummet, men då Berelius, professor i logik, straxt efter
(d. 7 Jan. 1676) afled, gick det in på kanslerns hemställan om
ändrande af förslaget och föreslog Rudbergius till orientaliska och

’ Kons. prot 15 Maj 1678. Den första af mig kända instruktionen för
fogdarne utfärdades af kanslern 4 Okt. 1673 (kopia i Ups. Bibi. N. 1045).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free